(The ancient town of Bhaktapur where the pagodas meet the clouds (c) Art by satisshroff)
Soaring Above the Abode of the Gods (Satis Shroff, Freiburg)
"Will the passengers please fasten their seat belts," said a soft voice over the intercom. And I slid one end of the belt into the heavy metallic slot, sat back, and peered through the window of the Royal Nepal jet.
The runway was clear and there was an Airbus 310, three Russian-made helicopters and a Dornier-aircraft near the control tower of Kathmandu’s Tribhuvan International Airport. Some people waved from the tower. It was one of those early-morning mountain flights that are run 'provided-the-weather-is-good' as they say in tourist-brochures.
My seat was right near the port wing and I could get a fairly good view of the engines coming noisily to life. The jet taxied lazily down the southern end of the runway, swerved around and sped towards the north gathering momentum till I could finally feel a hollow in my stomach. We were airborne.
It was a steep climb and the blue mountain front was looming close. You could even spot the trees growing on the mountainside. But in a moment we left it behind. I was thrilled at the picturesque panorama of Kathmandu Valley with its pretty brown terracotta houses and prominent pagodas, which receded beneath as the jet banked almost languidly in an easterly direction.
The first mountain that caught my eyes, was the conical snowbound Langtang Peak, which was gleaming in the early morning sunlight. By the time Dorje Lakpa loomed on my window, the aircraft had attained its ceiling height of 30,000 feet. Dorje Lakhpa in Tibetan means "thunderbolt hand". Nearby was another splendid peak, the 19,550 ft. Choba Bamare, reigning in splendid isolation. Choba Bamare rose in the distance and seemed to fizzle out towards the east.
I sat tight in my seat, oblivious of the 50-odd passengers in the aircraft's cabin, lost in a world of snowy fantasy, and marvelling at the thought that we were less than fourteen miles away from those Himalayan giants, and feeling snug inside the pressurised cabin. Over the monotonous whirr of the Yeti's engines, the captains voice boomed through the intercom: "Attention ladies and gentlemen, the big peak to your left is Gauri Shanker."
The 23,442 feet Gauri Shanker, which is part of the Rowaling Himal Chain, was bathed in a ghostly mantle of snow and dominated the scene. This was indeed the Mount Olympus of the Orient, I said to myself. Gauri Shanker, the legendary abode of the Hindu God Shiva and his consort Parvati.
The Melungstse massif appeared to be blanketed with snow and looked smooth and even: like a tent covered with snow, except that a depression existed between Melungtse and its sister peak Chobutse.
Chugmago, Pigferago and Numbur impressed me with their virgin and silvery summits--looking placid and serene.
My thoughts drifted to the ageless Himalayas and their eternal silence. But my Himalayan reverie came to a momentary stop, when a tall and petite air-hostess came offering orange juice at a cruising height of 30,000 feet. It was a toast to the Himalayas.
From the 26,750 ft. Cho Oyo onwards, the Khumbu Range began to show their undisputed supremacy, since this range boasted of the mightiest of the mighty among mountains. As the jet flew past the 25,990 ft. Gyachungkang Peak, I was pleasantly surprised to find the steward come over to my window, point out small dotted structures against a rugged mountainside and say, "There's Namche Bazaar." I was amazed. Namche of the mountaineer's delight, and the home of the Sherpas. Namche, the village that has become a byword in mountaineering and trekking circles throughout the world--lay below us.
The jet lost height gracefully to give the passengers a closer view, and the snows looked hauntingly beautiful from the port side windows. The warm sunlight filtered through smack on my face. Its warmth was reassuring.
The 23,443 ft. Pumori Peak seemed to be soaring in the distance, and that was when I began to ogle at the familiar 25,850 ft. Nuptse peak. Then suddenly, like a revelation, I spotted the giant amongst them all: the grey, imposing triangular massif that was Mount Everest to the outside world, Sagarmatha to the Nepalese and Chomolungma--"the Goddess Mother of the Earth" to the Tibetans. There were flecks of snow to be seen along the ridge of the highest peak in the world. A trail of vapour was emanating from its limestone summit.
Far below the magnificent Ama Dablam peak struck me as trying to reach for the sky. But I had eyes only for the mysterious, grey and foreboding Everest massif. I recalled Mallory's words: "There was no complication for the eye. The highest of the world's mountains had to make but a single gesture of magnificence to be lord of all, vast in unchallenged and isolated supremacy.
The peaks Lhotse, Chamlang and Makalu continued to fascinate me. I felt thrilled to my marrow as the knowledge that we were flying over the highest mountains in the world sank into my head. I noticed that the Himalayas occurred as narrow ranges, prominently longitudinal and that the highest Himalayan chains below us were not massive elevations but narrow ridges.
Towards the north, as far as the eye could see, was the barren Tibetan Plateau: rightly dubbed the Roof of the World. I was astonished to note that beyond the Everest massif's central chain there were no Himalayan ranges. It was the limit--the last frontier. The bleak Tibetan Plateau seemed to blend with the horizon towards the north.
I could not help feeling nostalgic as the jet turned for the homeward flight. I peered at the blue Mahabharat Mountains below and the Siwalik Hills a little further south--and the extensive, fertile Terai, which blended with the azure sky. While the major 'snows' were still visible on the starboard , it was fascinating to see the hanging-valleys, aretes, cwms and magnificent glaciers directly beneath the port windows. It reminded me of a trip I had made to the Swiss alpine town of Grindelwald, where the tongue of the glacier licks almost the town. Occasionally, as the jetliner sped by, the mountain-tarns would catch the sun's rays on their crystalline surface, thereby imparting blinding flashes of reflected light.
It must have snowed the previous night, since the neighbouring hills, which were normally beyond the zone of perpetual snow, were also covered in varying degrees with fluffy blankets of virgin snow. One couldn't help being overwhelmed by the ecstatic and exotic beauty of these high snowbound wilderness areas that we were over-flying.
Continental music began to seep into the pressurised cabin and the lithe and beautifully swarthy air-hostess came down the aisle gracefully handing the passengers miniature khurkis (curved Gurkha knives) as souvenirs, with the usual compliment of sweets.
I could feel the captain easing off the throttles and saw the spoilers on the top surface of the port wind rising up slowly, in a row inducing a drag and causing the jet to slow as it touched town at Kathmandu's Tribhuvan Airport.
----------------------------------------------------------------------
About the Author: Satis Shroff is a writer & poet based in Freiburg who also writes regularly in The American Chronicle (www.Amchron.com) and runs a Swiss blog (www.Blog.ch). He has studied Zoology and Botany in Nepal, Medicine and Social Science in Germany and Creative Writing in Freiburg and Writers’ Bureau(Manchester). He describes himself as a mediator between western and eastern cultures and sees his future as a writer and poet. Satis Shroff was awarded the German Academic Exchange Prize.
Writing experience: Satis Shroff has written two language books on the Nepali language for DSE (Deutsche Stiftung für Entwicklungsdienst) & Horlemannverlag. He has written three feature articles in the Munich-based Nelles Verlag’s ‘Nepal’ on the Himalayan Kingdom’s Gurkhas, sacred mountains and Nepalese symbols and on Hinduism in ‘Nepal: Myths & Realities (Book Faith India) and his poem ‘Mental Molotovs’ was published in epd-Entwicklungsdienst (Frankfurt). He has written many articles in The Rising Nepal, The Christian Science Monitor, the Independent, the Fryburger, Swatantra Biswa (USIS publication, Himal Asia, 3Journal Freiburg, top ten rated poems in
www.nepalforum.com (I dream, Oleron, an Unforgettable Isle, A Flight to the Himalayas, Which Witch in Germany?, Fatal Decision, Santa Fe, Nirmala, Between Terror and Ecstasy, The Broken Poet, Himalaya: Menschen und Mythen, A Gurkha Mother, Kathmandu is Nepal, My Nepal, Quo vadis?). Articles, book-reviews and poems in, www.isj.com,
www.inso.org. See also
www.google &
www.yahoo under search: Satis Shroff.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Dear Satis,
We share a common love of the Nepalese people and a desire to let the world know about their hearts and souls. I used to lead treks to the Everest Base Camp and working with a group of Sherpas helped found the first hut system in Nepal in 1990. Present during the worst storm in memory, I was appalled by world press coverage of the foreigners who died with no mention of the many Sherpas who also perished. I returned home to write their story. Wanting to give an intimate look into their culture, I dramatized their lives in fiction--the first book to do so in the US. Linda LeBlanc, Author of Beyond theSummit,
www.beyondthesummit-novel.com
Bergflug : Montant au-dessus de la demeure des dieux (Satis Shroff)
Automatically translated into French thanks to WorldLingo
Montant au-dessus de la demeure des dieux (Satis Shroff, Freiburg)
« les passagers satisferont attachent leurs ceintures de sécurité, » a dit une voix douce au-dessus de l'intercom. Et je diapositive une extrémité de la ceinture dans la fente métallique lourde, me suis assis en arrière, et ai dévisagé par la fenêtre du Népal royal voyage en jet.
La piste était claire et il y avait un Airbus 310, trois hélicoptères Russe-faits et un Dornier-avion près de la tour de commande de l'aéroport international du s Tribhuvan de de Kathmanduâ. Quelques personnes ondulées de la tour. Il était l'un de ces vols de montagne de tôt-matin qui sont « fournir-le-survivre-être-bons » couru comme ils disent en touriste-brochures.
Mon siège était proche droit l'aile gauche et je pourrais obtenir une vue assez bonne des moteurs venant bruyamment à la vie. Le voyager en jet a roulé au sol paresseux en bas de l'extrémité méridionale de la piste, a fait un écart autour de et a expédié vers l'élan sourcilleux du nord jusqu'à ce que je pourrais finalement sentir une cavité dans mon estomac. Nous étions aéroportés.
C'était un élever raide et l'avant bleu de montagne apparaissait indistinctement étroitement. Vous pourriez même repèrer les arbres accroissant sur la montagne. Mais dans un moment nous l'avons laissé derrière. J'ai été fait frémir au panorama pittoresque de la vallée de Katmandou avec ses jolies maisons brunes de terracotta et pagodas en avant, qui ont reculé dessous pendant que le voyager en jet encaissait presque langoureusement dans une direction vers l'est.
La première montagne qui a attiré mes attentions, était la crête conique de Langtang de snowbound, qui brillait à la lumière du soleil tôt de matin. Avant que Dorje Lakpa ait apparu indistinctement sur ma fenêtre, l'avion avait atteint sa taille de plafond de 30.000 pieds. Dorje Lakhpa dans le Tibétain signifie la « main de coup de foudre ». Était tout près une autre crête splendide, les 19.550 pi. Choba Bamare, régnant dans l'isolement splendide. Choba Bamare s'est levé dans la distance et a semblé pétiller dehors vers l'est.
Je me suis assis fortement dans mon siège, inconscient des 50 passagers impairs dans la carlingue de l'avion, perdu dans un monde d'imagination neigeuse, et d'étonnement à la pensée que nous étions moins de quatorze milles loin de ces géants de l'Himalaya, et de sentiment à l'intérieur douillettement la carlingue pressurisée. Au-dessus du monotone vrombissez des moteurs du Yeti, les capitaines que la voix a grondés par l'intercom : « Mesdames et messieurs d'attention, la grande crête vers votre gauche est Gauri Shanker. »
Les 23.442 pieds de Gauri Shanker, qui fait partie de la chaîne de Rowaling Himal, ont été baignés dans un manteau fantomatique de neige et ont dominé la scène. C'était en effet le bâti Olympe de l'Orient, j'ai dit à me. Gauri Shanker, la demeure légendaire de Dieu indou Shiva et son époux Parvati.
Le massif de Melungstse a semblé être couvert avec la neige et être semblé lisse et égal : comme une tente couverte de neige, sauf que comme une dépression a existé entre Melungtse et sa crête Chobutse de soeur.
Chugmago, Pigferago et Numbur m'ont impressionné avec leurs sommets vierges et argentés--regarder placide et serein.
Mes pensées ont dérivé en Himalaya toujours jeune et leur silence éternel. Mais ma rêverie de l'Himalaya est venue à un arrêt momentané, quand une air-hôtesse grande et petite est venue jus d'orange de offre à une taille de croisière de 30.000 pieds. C'était un pain grillé en Himalaya.
Des 26.750 pi. Cho Oyo en avant, la chaîne de Khumbu a commencé à montrer leur suprématie incontestée, puisque cette gamme s'est vantée du plus puissant du puissant parmi des montagnes. Comme le voyager en jet a volé après les 25.990 pi. Gyachungkang font une pointe, j'étais étonné agréablement de trouver l'administrateur viens à ma fenêtre, précise de petites structures pointillées contre une montagne raboteuse et la parole, « là est bazar de Namche. » J'ai été stupéfié. Namche du plaisir de l'alpiniste, et la maison du Sherpas. Namche, le village qui est devenu un byword en cercles d'alpinisme et de trekking dans le monde entier--configuration au-dessous de nous.
Le voyager en jet a perdu la taille avec élégance pour donner aux passagers un avis plus étroit, et les neige ont regardé en agaçant belles des fenêtres de bâbord. La lumière du soleil chaude a filtré claquent à travers sur mon visage. Sa chaleur rassurait.
Les 23.443 pi. La crête de Pumori a semblé être montante dans la distance, et c'était quand j'ai commencé à lorgner au familier 25.850 pi. Crête de Nuptse. Puis soudainement, comme une révélation, j'ai repèré tout le géant parmi eux : le massif triangulaire gris et imposant qui était bâti Everest au monde extérieur, à Sagarmatha au Népalais et à Chomolungma--« la mère de déesse de la terre » aux Tibétains. Il y avait des taches de la neige à voir le long de l'arête de la crête la plus élevée au monde. Une traînée de vapeur émanait de son sommet de pierre à chaux.
Loin au-dessous d'Ama magnifique Dablam la crête m'a heurté comme essayant d'atteindre pour le ciel. Mais j'ai eu des yeux seulement pour le massif mystérieux, gris et sinistre d'Everest. J'ai rappelé les mots de Mallory : « Il n'y avait aucune complication pour l'oeil. Le plus haut des montagnes du monde a dû faire mais un geste simple de la magnificence à être seigneur de tous, vastes dans la suprématie incontestée et d'isolement.
Les crêtes Lhotse, Chamlang et Makalu ont continué à me fasciner. Je me suis senti que fait frémir à ma moelle /courgette comme connaissance que nous volions au-dessus des plus hautes montagnes au monde est descendu dans ma tête. J'ai noté que l'Himalaya s'est produit en tant que gammes étroites, en évidence longitudinales et que les plus hautes chaînes de l'Himalaya au-dessous de nous n'étaient pas des altitudes massives mais des arêtes étroites.
Vers le nord, dans la mesure où l'oeil a pu voir, était le plateau tibétain stérile : a correctement doublé le toit du monde. J'étais étonné de noter qu'au delà de la chaîne centrale du massif d'Everest il n'y avait aucune gamme de l'Himalaya. C'était la limite--la dernière frontière. Le plateau tibétain morne a semblé se mélanger avec l'horizon vers le nord.
Je ne pourrais pas aider le nostalgique de sentiment comme voyager en jet tourné pour le vol du retour. J'ai dévisagé aux montagnes bleues de Mahabharat ci-dessous et aux collines de Siwalik peu d'un autre sud--et le Terai étendu et fertile, qui s'est mélangé avec le ciel azuré. Tandis que les « neige » principales étaient encore évidentes sur le tribord, il était fascinant pour voir les accrocher-vallées, les aretes, les cwms et les glaciers magnifiques directement sous les fenêtres gauches. Il m'a rappelé un voyage que j'avais fait à la ville alpestre suisse de Grindelwald, où la langue du glacier lèche presque la ville. De temps en temps, pendant que l'avion de ligne à réaction expédiait près, la montagne-tarns attraperait les rayons du soleil sur leur surface cristalline, donnant de ce fait les flashes sans visibilité de la lumière réfléchie.
Il doit avoir neigé la nuit précédente, depuis les collines voisines, qui étaient normalement au delà de la zone de la neige perpétuelle, ont été également couverts en degrés variables de couvertures pelucheuses de neige vierge. On ne pourrait pas aider à être accablé par la beauté enthousiaste et exotique de ces secteurs élevés de désert de snowbound que nous over-flying.
La musique continentale a commencé à s'infiltrer dans la carlingue pressurisée et l'agile et admirablement air-hôtesse basanée est descendu le bas-côté remettant avec élégance aux passagers des khurkis miniatures (couteaux incurvés de Gurkha) comme souvenirs, avec le compliment habituel des bonbons.
Je pourrais sentir le capitaine soulager outre des commandes de puissance et ai vu les spoilers sur la surface supérieure du vent gauche se levant vers le haut lentement, dans une rangée induisant une drague et entraînant le voyager en jet ralentir en tant que lui a touché la ville à l'aéroport de Tribhuvan de Katmandou.
----------------------------------------------------------------------
Au sujet de l'auteur : Satis Shroff est un auteur et un poèt basés dans Freiburg qui écrit également régulièrement dans la chronique américaine (www.Amchron.com) et des courses un blog suisse (www.Blog.ch). Il a étudié la zoologie et la botanique au Népal, la médecine et la science sociale en Allemagne et l'écriture créatrice bureau de dans de Freiburg et de Writersâ (Manchester). Il se décrit en tant que médiateur entre les cultures occidentales et orientales et voit son futur en tant qu'un auteur et poèt. Satis Shroff a été attribué le prix allemand d'échange d'universitaire.
Expérience d'écriture : Satis Shroff a écrit les livres bilingues sur la langue de Nepali pour DSE (¼ r Entwicklungsdienst de fà de Deutsche Stiftung) et Horlemannverlag. Il a écrit trois articles de dispositif dans le Munich-basé de de Nepalâ de de d'â du s de de Nelles Verlagâ sur les Gurkhas de l'Himalaya du s de de Kingdomâ, les montagnes sacrées et les symboles népalais et sur l'hindouisme dans le Népal de d'â : Des mythes et les réalités (foi Inde de livre) et son mental de de Molotovsâ de de d'â de poésie ont été édités dans l'epd-Entwicklungsdienst (Francfort). Il a écrit beaucoup d'articles au Népal se levant, le moniteur de la Science chrétienne, l'indépendant, le Fryburger, Swatantra Biswa (la publication d'USIS, Himal Asie, 3Journal Freiburg, principal dix poésies évaluées dans
www.nepalforum.com (rêve d'I, Oleron, une île inoubliable, un vol vers l'Himalaya, qui sorcière en Allemagne ? , Décision mortelle, Fe de Santa, Nirmala, entre la terreur et l'extase, le poèt cassé, Himalaya : L'und Mythen, une mère de Gurkha, Katmandou de Menschen est mes Népal, de Quo vadis du Népal ?). Articles, livre-revues et poésies dedans, www.isj.com,
www.inso.org. Voir également
www.google et le
www.yahoo sous la recherche : Satis Shroff.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Cher Satis,
nous partageons un amour commun des personnes népalaises et d'un désir avons fait le monde savoir leurs coeurs et âmes. Â J'avais l'habitude de mener des voyages au camp de base d'Everest et travaillant avec un groupe de Sherpas aidé a trouvé le premier système de hutte au Népal en 1990. Présentez pendant le plus mauvais donnent l'assaut à dans la mémoire, j'appalled par l'assurance de pression du monde des étrangers qui sont morts sans la mention des nombreux Sherpas qui a également péri. Je suis retourné à la maison pour écrire leur histoire. En voulant donner un intime examinez leur culture, j'a dramatisé leurs vies dans la fiction--le premier livre à faire ainsi aux USA. Linda LeBlanc, auteur de au delà de theSummit,
www.beyondthesummit-novel.com
Bergflug: Altísimo sobre el domicilio de los dioses (Satis Shroff)
Automatically translated into Spanish thanks to WorldLingo
Altísimo sobre el domicilio de los dioses (Satis Shroff, Freiburg)
“los pasajeros satisfarán sujetan sus correas de asiento,” dijo una voz suave sobre el intercomunicador. Y resbalé un extremo de la correa dentro de la ranura metálica pesada, me senté detrás, y miré con fijeza a través de la ventana del jet real de Nepal.
El cauce estaba claro y había un Airbus 310, tres helicópteros Ruso-hechos y un Dornier-avión cerca de la torre de control del aeropuerto internacional del s Tribhuvan del de Kathmanduâ. Alguna gente agitada de la torre. Era uno de esos vuelos de la montaña de la temprano-mañana que son “proporcionar--resistir-ser-buenos funcionado” como dicen en turista-folletos.
Mi asiento era cercano derecho el ala portuaria y podría conseguir una vista bastante buena de los motores que venían ruidoso a la vida. El jet carreteó perezoso abajo del extremo meridional del cauce, desvió alrededor y apresuró hacia el ímpetu de acopio del norte hasta que podría finalmente sentir un hueco en mi estómago. Éramos aerotransportados.
Era una subida escarpada y el frente azul de la montaña asomaba cerca. Usted podría incluso manchar los árboles que crecían en la ladera. Pero en un momento lo dejamos detrás. Me emocionaron en el panorama pintoresco del valle de Katmandu con sus casas marrones bonitas del terracotta y pagodas prominentes, que retrocedieron debajo mientras que el jet ejerció la actividad bancaria casi languidly en una dirección easterly.
La primera montaña que cogió mis ojos, era el pico cónico de Langtang del snowbound, que destellaba en la luz del sol temprana de la mañana. Para el momento en que Dorje Lakpa asomara en mi ventana, el avión había logrado su altura del techo de 30.000 pies. Dorje Lakhpa en tibetano significa la “mano del rayo”. Cerca estaba otro pico espléndido, los 19.550 pies. Choba Bamare, reinando en el aislamiento espléndido. Choba Bamare se levantó en la distancia y se parecía fizzle hacia fuera hacia el este.
Me senté firmemente en mi asiento, olvidadizo de los 50 pasajeros impares en la cabina del aircraft, perdido en un mundo de la fantasía nevosa, y de marvelling en el pensamiento que éramos menos de catorce millas lejos de esos gigantes Himalayan, y de la sensación el interior cómodamente la cabina presurizada. Sobre el whirr monótono de los motores del Yeti, la voz de los capitanes creció a través del intercomunicador: Las “señoras y caballeros de la atención, el pico grande a su izquierda son Gauri Shanker. ”
Los 23.442 pies de Gauri Shanker, que es parte de la cadena de Rowaling Himal, fueron bañados en una capa fantasmal de la nieve y dominaron la escena. Éste era de hecho el montaje Olympus del Oriente, dije a me. Gauri Shanker, el domicilio legendario del dios hindú Shiva y su consort Parvati.
El macizo de Melungstse aparecía ser cubierto con nieve y ser parecido liso y uniforme: como una tienda cubierta con nieve, salvo que una depresión existió entre Melungtse y su pico Chobutse de la hermana.
Chugmago, Pigferago y Numbur me impresionaron con sus cumbres virginales y plateadas--el parecer apacible y serene.
Mis pensamientos mandilaron al Himalaya eterno y a su silencio eterno. Pero mi ensueño Himalayan vino a una parada momentánea, cuando una aire-presentadora alta y del petite vino jugo anaranjado de ofrecimiento en una altura que cruzaba de 30.000 pies. Era una tostada al Himalaya.
De los 26.750 pies. Cho Oyo hacia adelante, la gama de Khumbu comenzó a demostrar que su undisputed supremacía, puesto que esta gama se jactó del más poderoso del poderoso entre las montañas. Como el jet voló más allá de los 25.990 pies. Gyachungkang enarbola, fui sorprendido agradablemente encontrar al administrador vengo encima a mi ventana, preciso las estructuras punteadas pequeñas contra una ladera rugosa y la opinión, “allí es bazar de Namche.” Me sorprendieron. Namche del placer del mountaineer, y el hogar del Sherpas. Namche, la aldea que se ha convertido en un byword en mountaineering y emigrar círculos a través del mundo--endecha debajo de nosotros.
El jet perdió altura agraciado para dar a los pasajeros una visión más cercana, y las nieves parecían hauntingly hermosas de las ventanas del babor. La luz del sol caliente se filtró con tortazo en mi cara. Su calor tranquilizaba.
Los 23.443 pies. El pico de Pumori se parecía ser altísimo en la distancia, y ése era cuando comencé a ogle en el familiar 25.850 pies. Pico de Nuptse. Entonces repentinamente, como una revelación, manché el gigante entre ellos todo: el macizo triangular gris, imponente que era montaje Everest al mundo exterior, Sagarmatha al Nepalese y al Chomolungma--“la madre de la diosa de la tierra” a los tibetanos. Había manchas de la nieve que se verá a lo largo del canto del pico más alto del mundo. Un rastro del vapor emanaba de su cumbre de la piedra caliza.
Lejos debajo de Ama magnífico Dablam el pico me pulsó como intentando alcanzar para el cielo. Pero tenía ojos solamente para el macizo misterioso, gris y presentimiento de Everest. Recordé las palabras de Mallory: “No había complicación para el ojo. El más alto de las montañas del mundo tuvo que hacer solamente un solo gesto del magnificence a ser señor de todos, extensos en supremacía indiscutida y aislada.
Los picos Lhotse, Chamlang y Makalu continuaron fascinándome. Me sentía que emocionado a mi tuétano como el conocimiento que volábamos sobre las montañas más altas del mundo se hundió en mi cabeza. Noté que el Himalaya ocurrió como gamas estrechas, prominente longitudinales y que las cadenas Himalayan más altas debajo de nosotros eran no elevaciones masivas sino cantos estrechos.
Hacia el norte, por lo que el ojo podía ver, estaba la meseta tibetana estéril: dobló derecho la azotea del mundo. Estuve asombrado observar que más allá de la cadena central del macizo de Everest no había gamas Himalayan. Era el límite--la frontera pasada. La meseta tibetana triste se parecía mezclar con el horizonte hacia el norte.
No podría ayudar al nostálgico de la sensación como el jet dado vuelta para el vuelo de regreso. Miré con fijeza en las montañas azules de Mahabharat abajo y las colinas de Siwalik poco otro sur--y el Terai extenso, fértil, que mezcló con el cielo azul. Mientras que las “nieves principales” seguían siendo visibles en el estribor, era fascinador considerar los colgar-valles, los aretes, los cwms y los glaciares magníficos directamente debajo de las ventanas portuarias. Me recordó un viaje que había hecho a la ciudad alpestre suiza de Grindelwald, en donde la lengüeta del glaciar casi lame la ciudad. De vez en cuando, como el jetliner apresuró cerca, la montaña-tarns cogería los rayos del sun en su superficie cristalina, de tal modo impartiendo flashes que ciegan de la luz reflejada.
Debe haber nevado la noche anterior, desde las colinas vecinas, que estaban normalmente más allá de la zona de la nieve perpetua, también fue cubierto grados que varían con las mantas mullidas de la nieve virginal. Uno no podría ayudar a ser abrumada por la belleza ecstatic y exótica de estas altas áreas del yermo del snowbound que over-flying.
La música continental comenzó a filtrar en la cabina presurizada y el lithe y aire-presentadora morena vino maravillosamente abajo del pasillo agraciado que daba a los pasajeros los khurkis miniatura (cuchillos curvados del Gurkha) como recuerdos, con el elogio generalmente de dulces.
Podría sentir al capitán el facilitar de las válvulas reguladoras y vi los interceptores aerodinámicos en la superficie superior del viento portuario que se levantaba para arriba lentamente, en una fila que inducía una fricción y hacer el jet retardarse como él tocó la ciudad en el aeropuerto de Tribhuvan de Katmandu.
----------------------------------------------------------------------
Sobre el autor: Satis Shroff es escritor y poeta basados en Freiburg que también escriba regularmente en el Chronicle americano (www.Amchron.com) y funcionamientos un blog suizo (www.Blog.ch). Él ha estudiado la zoología y la botánica en Nepal, medicina y sociología en Alemania y la escritura creativa en oficina del del de Freiburg y de Writersâ (Manchester). Él se describe como mediador entre las culturas occidentales y del este y ve su futuro como un escritor y poeta. Satis Shroff fue concedido el premio académico alemán del intercambio.
Experiencia de la escritura: Satis Shroff ha escrito los libros bilingües en la lengua de Nepali para DSE (¼ r Entwicklungsdienst del fà de Deutsche Stiftung) y Horlemannverlag. Él ha escrito tres artículos de la característica en el Munich-basado del de Nepalâ del del del â del s del de Nelles Verlagâ en los Gurkhas Himalayan del s del de Kingdomâ, las montañas sagradas y los símbolos de Nepalese y en Hinduism en el Nepal del del â: Los mitos y las realidades (fe la India del libro) y su mental del de Molotovsâ del del del â del poema fueron publicados en el epd-Entwicklungsdienst (Francfort). ¿Él ha escrito muchos artículos en el Nepal de levantamiento, el monitor de la ciencia cristiana, la independiente, el Fryburger, Swatantra Biswa (la publicación de USIS, Himal Asia, 3Journal Freiburg, remata diez poemas clasificados en
www.nepalforum.com (sueño de I, Oleron, una isla de Unforgettable, un vuelo al Himalaya, que bruja en Alemania? , Decisión fatal, FE de Papá Noel, Nirmala, entre el terror y el Ecstasy, el poeta quebrado, Himalaya: El und Mythen, madre del Gurkha, Katmandu de Menschen es mis Nepal, de Quo vadis de Nepal?). Artículos, libro-revisiones y poemas adentro, www.isj.com,
www.inso.org. Vea también
www.google y
www.yahoo bajo búsqueda: Satis Shroff.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Estimado Satis,
compartimos un amor común de la gente de Nepalese y de un deseo dejamos el mundo saber sobre sus corazones y almas. Â Conducía emigro al campo bajo de Everest y trabajando con un grupo de Sherpas ayudado encontró el primer sistema de la choza en Nepal en 1990. Presente durante la tormenta peor de la memoria, yo fue aterrado por la cobertura de prensa del mundo de los extranjeros que murieron sin la mención de los muchos Sherpas que también falleció. Volví a casa para escribir su historia. Deseando dar una mirada íntima en su cultura, dramaticé sus vidas en la ficción--el primer libro a hacer tan en los E.E.U.U. Linda LeBlanc, autor más allá del theSummit,
www.beyondthesummit-novel.com
Bergflug: Salendo sopra la residenza dei dii (Satis Shroff)
Automatically translated into Italian thanks to WorldLingo
Salendo sopra la residenza dei dii (Satis Shroff, Freiburg)
“i passeggeri soddisferanno fissano le loro cinture di sicurezza,„ ha detto una voce morbida sopra il citofono. E diapositiva un'estremità della cinghia nella scanalatura metallica pesante, mi sono seduto indietro ed ho scrutato attraverso la finestra del getto reale del Nepal.
La pista era chiara e ci era un Airbus 310, tre elicotteri Russo-fatti e un Dornier-velivolo vicino alla torretta di controllo dell'aeroporto internazionale del la s Tribhuvan del di Kathmanduâ. Qualche gente fluttuata dalla torretta. Era uno di quei voli della montagna di presto-mattina che sono “forn--espor all'aria-essere-buon„ funzionato come dicono in turista-opuscoli.
La mia sede era vicino di destra l'ala port e potrei ottenere una vista ragionevolmente buona dei motori che vengono rumorosamente alla vita. Il getto ha rullato pigro giù l'estremità del sud della pista, swerved intorno ed ha accelerato verso la quantità di moto del nord di riunione finchè potrei infine ritenere una cavità in mio stomaco. Eravamo dispersi nell'aria.
Era un'ascensione ripida e la parte anteriore blu della montagna stava apparendo in lontananza vicino. Potreste persino macchiare gli alberi che crescono sul fianco di una montagna. Ma in un momento lo abbiamo lasciato dietro. Sono stato eccitato al panorama picturesque della valle de Kathmandu con le relativi case marroni graziose di terracotta e pagodas prominenti, che hanno retroceduto sotto mentre il getto ha contato quasi languidly in un senso easterly.
La prima montagna che ha interferito i miei occhi, era il picco conical di Langtang dello snowbound, che stava brillando alla luce solare iniziale di mattina. Per il momento in cui Dorje Lakpa appaia in lontananza sulla mia finestra, il velivolo aveva raggiunto la relativa altezza del soffitto di 30.000 piedi. Dorje Lakhpa nel tibetano significa “la mano di thunderbolt„. Qui vicino era un altro picco splendido, i 19.550 piedi. Choba Bamare, regnante nell'isolamento splendido. Choba Bamare è aumentato nella distanza ed ha sembrato fizzle fuori verso l'est.
Mi sono seduto fortemente nella mia sede, oblivious dei 50 passeggeri dispari nella baracca del aircraft, perso in un mondo della fantasia nevosa e di marvelling al pensiero che provenivamo meno di quattordici miglia via da quei giganti Himalayan e di sensibilità alla parte interna comodamente la baracca pressurizzata. Sopra il whirr monotono dei motori del Yeti, la voce dei capitani ha cresciuto tramite il citofono: “Le signore ed i signori di attenzione, il picco grande a vostra parte di sinistra è Gauri Shanker. „
I 23.442 piedi di Gauri Shanker, che fa parte della catena di Rowaling Himal, sono stati bagnati in un manto ghostly di neve ed hanno dominato la scena. Ciò era effettivamente il supporto Olympus dell'Oriente, ho detto a me. Gauri Shanker, la residenza leggendaria del dio indù Shiva ed il suo consort Parvati.
Il massiccio di Melungstse è sembrato essere ricoperto di con neve ed essere sembrato liscio e perfino: come una tenda coperta di neve, salvo che una depressione ha esistito fra Melungtse ed il relativo picco Chobutse della sorella.
Chugmago, Pigferago e Numbur lo hanno impressionato con le loro sommità vergini ed argentee--osservare placid e serene.
I miei pensieri sono andato alla deriva in Himalaya ageless ed il loro silenzio eterno. Ma il mio reverie Himalayan è venuto ad un arresto momentaneo, quando un aria-hostess del petite ed alto è venuto succo di arancia d'offerta ad un'altezza cruising di 30.000 piedi. Era un pane tostato in Himalaya.
Dai 26.750 piedi. Cho Oyo in avanti, la gamma di Khumbu ha cominciato a mostrare che il loro undisputed il supremacy, poiché questa gamma si è vantata del più mightiest del mighty fra le montagne. Come il getto ha volato oltre i 25.990 piedi. Gyachungkang alza, sono stato sorpreso piacevolmente trovare l'amministratore vengo sopra alla mia finestra, preciso le piccole strutture punteggiate contro un fianco di una montagna robusto e l'opinione, “là è Bazaar di Namche.„ Sono stato stupito. Namche del piacere del mountaineer e la sede dello Sherpas. Namche, il villaggio che si è trasformato in in un byword nei cerchi mountaineering e trekking nel mondo intero--disposizione sotto noi.
Il getto ha perso con garbo l'altezza per dare ai passeggeri un parere più vicino e le nevi hanno osservato hauntingly belle dalle finestre del babordo. La luce solare calda ha filtrato attraverso smack sulla mia faccia. Il relativo calore stava riassicurando.
I 23.443 piedi. Il picco di Pumori ha sembrato salire nella distanza e quello era quando ho cominciato a ogle al familiare 25.850 piedi. Picco di Nuptse. Allora improvvisamente, come una rivelazione, ho macchiato loro il gigante tutto: il massiccio triangolare grigio e imponente che era supporto Everest al mondo esterno, Sagarmatha al Nepalese e al Chomolungma--“la madre del Goddess della terra„ ai tibetani. Ci erano macchie di neve da vedere lungo la cresta di più alto picco nel mondo. Una traccia del vapore stava emanando dalla relativa sommità del calcare.
Lontano sotto Ama magnifico Dablam il picco lo ha colpito come provando a raggiungere per il cielo. Ma ho avuto occhi soltanto per il massiccio mysterious, grigio e foreboding di Everest. Ho ricordato le parole del Mallory: “Non ci era complicazione per l'occhio. L'più alto delle montagne del mondo ha dovuto fare ma un singolo gesture di magnificence da essere signore di tutti, ampi in supremacy incontestato ed isolato.
I picchi Lhotse, Chamlang e Makalu hanno continuato ad affascinarli. Ho ritenuto che eccitato al mio zucchino come la conoscenza che stavamo volando sopra le più alte montagne nel mondo si è affondato nella mia testa. Ho notato che l'Himalaya si è presentata come gamme strette, prominente longitudinali e che le più alte catene Himalayan sotto noi erano non altezze voluminose ma creste strette.
Verso il nord, per quanto l'occhio ha potuto vedere, era il plateau tibetano sterile: dubbed giustamente il tetto del mondo. Sono stato stupito di notare che oltre la catena centrale del massiccio di Everest non ci erano gamme Himalayan. Era il limite--l'ultima frontiera. Il plateau tibetano brullo ha sembrato mescolarsi con l'orizzonte verso il nord.
Non potrei aiutare il nostalgico di sensibilità come il getto girato per il volo homeward. Ho scrutato alle montagne blu di Mahabharat qui sotto ed alle colline di Siwalik un poco sud ulteriore--ed il vasto, Terai fertile, che si è mescolato con il cielo azzurrato. Mentre “le nevi„ principali erano ancora visibili sullo starboard, era affascinante vedere le append-valli, i aretes, i cwms ed i ghiacciai magnifici direttamente sotto le finestre port. Mi ha ricordato di un viaggio che avevo fatto alla città alpina svizzera di Grindelwald, in cui la linguetta del ghiacciaio lecca quasi la città. Occasionalmente, poichè il jetliner accelerato vicino, la montagna-tarns interferirebbe i raggi del sun sulla loro superficie cristallina, quindi comunicante i flash accecanti di luce riflessa.
Deve nevicare la notte precedente, dalle colline vicine, che erano normalmente oltre la zona di neve perpetua, inoltre è stato coperto nei gradi di variazione di coperte lanuginose di neve vergine. Uno non potrebbe contribuire ad essere soprafato dalla bellezza ecstatic ed esotica di queste alte zone della selva dello snowbound che over-flying.
La musica continentale ha cominciato a filtrarsi nella baracca pressurizzata ed il lithe ed aria-hostess swarthy è sceso in modo bello la navata con garbo che passa ai passeggeri i khurkis miniatura (lame curve del Gurkha) come ricordi, con il complimento usuale dei dolci.
Potrei ritenere il capitano facilitare fuori delle valvole a farfalla ed ho visto gli spoilers sulla superficie superiore del vento port che si leva lentamente in su, in una fila che induce una resistenza ed indurre il getto a ritardare come esso ha toccato la città all'aeroporto di Tribhuvan de Kathmandu.
----------------------------------------------------------------------
Circa l'autore: Satis Shroff è un produttore & un poet basati in Freiburg che inoltre scrive regolarmente nel Chronicle americano (www.Amchron.com) e nei funzionamenti un blog svizzero (www.Blog.ch). Ha studiato la zoologia e la botanica nel Nepal, la medicina e gli scienze sociali in Germania e la scrittura creativa ufficio del nel di Writersâ e di Freiburg (Manchester). Si descrive come mediatore fra le colture occidentali ed orientali e vede il suo futuro come un produttore e poet. Satis Shroff ha ricevuto il premio accademico tedesco di scambio.
Esperienza di scrittura: Satis Shroff ha scritto i libri bilingue sulla lingua di Nepali per DSE (¼ r Entwicklungsdienst del fà di Deutsche Stiftung) & Horlemannverlag. Ha scritto tre articoli della caratteristica in Monaco di Baviera-ha basato il del di Nepalâ del del del â del s del di Nelles Verlagâ sui Gurkhas Himalayan del s del di Kingdomâ, sulle montagne sacred e sui simboli di Nepalese e su Hinduism nel Nepal del del â: I miti & le realtà (fede India del libro) ed il suo mentale del di Molotovsâ del del del â del poem sono stati pubblicati nel epd-Entwicklungsdienst (Francoforte). Ha scritto molti articoli nel Nepal aumentante, il video di scienza cristiana, il Independent, il Fryburger, Swatantra Biswa (la pubblicazione di USIS, Himal Asia, 3Journal Freiburg, principale dieci poems valutati in
www.nepalforum.com (sogno di I, Oleron, un'isola di Unforgettable, un volo in Himalaya, che strega in Germania? , Decisione mortale, Fe della Santa, Nirmala, fra il terrore ed il Ecstasy, il Poet rotto, Himalaya: Il und Mythen, una madre del Gurkha, Kathmandu di Menschen è i miei Nepal, di Quo vadis del Nepal?). Articoli, libro-revisioni e poems dentro, www.isj.com,
www.inso.org. Veda inoltre
www.google &
www.yahoo sotto la ricerca: Satis Shroff.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Caro Satis,
ripartiamo un amore comune della gente di Nepalese e di un desiderio abbiamo lasciato il mondo sapere circa i loro cuori ed anime. Â Ho usato condurre i viaggi all'accampamento basso di Everest e funzionando con un gruppo di Sherpas aiutato ha trovato il primo sistema della capanna nel Nepal in 1990. Presenti durante la tempesta più difettosa nella memoria, io appalled da accoglienza della stampa del mondo degli stranieri che hanno morto senza menzione dei molti Sherpas che inoltre è perito. Ho rinviato a casa per scrivere la loro storia. Desiderando dare un intimate esamini la loro coltura, io ha drammatizzato le loro vite nel romanzo--il primo libro da fare così negli Stati Uniti. Linda LeBlanc, autore oltre di theSummit,
www.beyondthesummit-novel.com
Bergflug: Hochfliegend über dem Aufenthaltsort der Götter (Satis Shroff)
Automatically translated into German thanks to WorldLingo
Hochfliegend über dem Aufenthaltsort der Götter (Satis Shroff, Freiburg)
„gefallen die Passagiere befestigen ihre Sicherheitsgurte,“ sagte eine weiche Stimme über der Wechselsprechanlage. Und ich schob ein Ende des Riemens in den schweren metallischen Schlitz, saß zurück und blickte durch das Fenster des königlichen Nepal Strahles.
Die Laufbahn war frei und es gab einen Airbus 310, drei Russisch-gebildete Hubschrauber und ein Dornier-Flugzeug nahe dem Kontrollturm Kathmanduâ s Tribhuvan des internationalen Flughafens. Einige Leute bewogen vom Aufsatz wellenartig. Es war einer jener Frühmorgen Gebirgsflüge, die laufen gelassenes „zur Verfügung stellen-d-verwittern-sein-gutes“ sind-, wie sie in den Touristbroschüren sagen.
Mein Sitz war der Portflügel rechtes nahes und ich könnte eine ziemlich gute Ansicht der Maschinen erhalten, die laut zum Leben kommen. Der Strahl fuhr faul hinunter das südliche Ende der Laufbahn mit einem Taxi, swerved um und beschleunigte in Richtung zum Norderfassenmomentum, bis ich einer Höhle in meinem Magen schließlich glauben könnte. Wir waren zerstreut.
Es war ein steiler Aufstieg und die blaue Gebirgsfrontseite tauchte nahe auf. Sie konnten die Bäume sogar beschmutzen, die auf dem Bergabhang wachsen. Aber in einem Moment ließen wir es nach. Ich thrilled am malerischen Panorama der Katmandu Senke mit seinen hübschen braunen terracotta Häusern und vorstehenden Pagoden, die unten zurücktraten, während der Strahl fast träge in einer östlichen Richtung Bankkonto hatte.
Der erste Berg, der meine Augen sich verfing, war die konische snowbound Langtang Spitze, die im frühen Morgentageslicht glaenzte. Bis Dorje Lakpa auf meinem Fenster auftauchte, hatte das Flugzeug seine Decke Höhe von 30.000 Fuß erreicht. Dorje Lakhpa auf Tibetaner bedeutet „Thunderbolthand“. War in der Nähe eine andere herrliche Spitze, die 19.550 ft. Choba Bamare, regierend in der herrlichen Lokalisierung. Choba Bamare stieg in den Abstand und schien, in Richtung zum Osten heraus zu zischen.
Ich saß fest in meinem Sitz, der von den 50 ungeraden Passagieren in der Kabine des Aircrafts weltvergessen ist, verloren in einer Welt der schneebedeckten Phantasie und des Marvellings am Gedanken, daß wir weniger als vierzehn Meilen entfernt von jenen Himalajariesen waren, und Gefühl gemütlich am Innere die unter Druck gesetzte Kabine. Über dem monotonen whirr von den Maschinen des Yetis, dröhnte die Kapitänstimme durch die Wechselsprechanlage: „Aufmerksamkeit Damen und Herren, die grosse Spitze nach links Ihr ist Gauri Shanker. “
Die 23.442 Füße Gauri Shanker, das ein Teil der Rowaling Himal Kette ist, wurden in einem gespenstischen Umhang des Schnees gebadet und die Szene beherrschten. Dieses war in der Tat die Einfassung Olymp des Orientes, sagte ich zu mich. Gauri Shanker, der legendäre Aufenthaltsort des hinduistischen Gottes Shiva und sein Gemahl Parvati.
Der Melungstse Massif schien, mit Schnee bedeckt zu werden und glatt und gleichmäßig geschaut zu werden: wie ein Zelt, das mit Schnee, außer daß bedeckt wurden, ein Tiefstand bestand zwischen Melungtse und seiner Schwesterspitze Chobutse.
Chugmago, Pigferago und Numbur beeindruckten mich mit ihren reinen und silbrigen Gipfeln--Schauen friedvoll und serene.
Meine Gedanken trieben zum ageless Himalaja und zu ihrer ewigen Ruhe. Aber mein Himalajareverie kam zu einem momentanen Anschlag, als ein hoher und petite LuftHostess anbietender Orangensaft auf einer kreuzenden Höhe von 30.000 Fuß kam. Es war ein Toast in den Himalaja.
Von den 26.750 ft. Cho Oyo vorwärts, die Khumbu Strecke fing an darzustellen, daß ihr Vorherrschaft undisputed, da diese Strecke des mächtigsten vom mächtigen unter Bergen sich rühmte. Wie der Strahl hinter die 25.990 ft. flog. Gyachungkang ragen empor, war ich angenehm überrascht, den Verwalter zu finden vorbeikomme zu meinem Fenster, unterstreiche kleine punktierte Strukturen gegen einen schroffen Bergabhang und Sagen, „dort ist Namche Basar.“ Ich wurde überrascht. Namche der Freude des Bergsteigers und das Haus des Sherpas. Namche, das Dorf, das ein byword in den Bergsteigen- und Trekkingkreisen weltweit geworden ist--Lage unter uns.
Der Strahl verlor Höhe würdevoll, um den Passagieren eine genauere Ansicht zu geben, und der Schnee schaute von den Portseitenscheiben ergreifend schön. Das warme Tageslicht filterte durch smack auf meinem Gesicht. Seine Wärme versicherte.
Die 23.443 ft. Pumori Spitze schien, im Abstand hochfliegend zu sein, und die war, als ich anfing, am Vertrauten 25.850 ft. zu beäugeln. Nuptse Spitze. Dann plötzlich, wie eine Enthüllung, beschmutzte ich den Riesen unter ihnen allen: der graue, imposing dreieckige Massif, der Einfassung Everest zur äußeren Welt, Sagarmatha zum Nepalese und zum Chomolungma war--„die Göttin-Mutter der Masse“ zu den Tibetanern. Es gab Flecke des entlang die Kante der höchsten Spitze in der Welt gesehen zu werden Schnees. Eine Spur des Dampfes strömte von seinem Kalksteingipfel aus.
Weit unter ausgezeichnetem Ama Dablam schlug die Spitze mich an, wie versuchend, für den Himmel zu erreichen. Aber ich hatte Augen nur für den geheimnisvollen, grauen und Unheil verkündenden Everest Massif. Ich rief Wörter Mallorys zurück: „Es gab keine Komplikation für das Auge. Das höchste der Berge der Welt mußte bilden aber eine einzelne Geste der Großartigkeit, zum in der unchallenged und lokalisierten Vorherrschaft der Lord von allen, beträchtliches zu sein.
Die Spitzen Lhotse, Chamlang und Makalu fuhren fort, mich zu faszinieren. Ich glaubte, daß thrilled zu meinem Mark als das Wissen, daß wir über die höchsten Berge in der Welt flogen, in meinen Kopf sank. Ich beachtete, daß der Himalaja als schmale Strecken auftrat, vorstehend longitudinal und daß die höchsten Himalajaketten unter uns nicht massive Aufzüge aber schmale Kanten waren.
In Richtung zum Norden insoweit das Auge sehen konnte, war die unfruchtbare tibetanische Hochebene: betitelte mit Recht das Dach der Welt. Ich war erstaunt, zu merken, daß über der zentralen Kette des Everest Massifs hinaus es keine Himalajastrecken gab. Es war die Begrenzung--die letzte Grenze. Die kahle tibetanische Hochebene schien, mit dem Horizont in Richtung zum Norden zu mischen.
Ich könnte nicht Gefühl Nostalgiker als der Strahl helfen, der für den homeward Flug gedreht wurde. Ich blickte an den blauen Mahabharat Bergen unten und an den Siwalik Hügeln ein wenig weiterer Süden--und das umfangreiche, fruchtbare Terai, das mit dem azurblauen Himmel mischte. Während der Haupt„Schnee“ noch auf dem Steuerbord sichtbar war, war es faszinierend, die Hängensenken, die aretes, die cwms und die ausgezeichneten Gletscher direkt unter den Portfenstern zu sehen. Es erinnerte mich an eine Reise, die ich zur schweizer alpinen Stadt von Grindelwald gebildet hatte, in der die Zunge des Gletschers fast die Stadt leckt. Gelegentlich während der Jet vorbei beschleunigte, würde der Berg-tarns sich die Strahlen des Sonnen auf ihrer kristallenen Oberfläche verfangen, dadurch erzuteilt erzuteilt blind machende Blitze des reflektierten Lichtes.
Es muß snowed die vorhergehende Nacht, seit den benachbarten Hügeln, die normalerweise über der Zone des unaufhörlichen Schnees hinaus waren, wurde bedeckt auch in unterschiedlichen Grad mit flaumigen Decken des reinen Schnees. Ein könnte nicht durch, die ekstatische und exotische Schönheit dieser hohen snowbound Wildnisbereiche überwältigt zu werden helfen, die wir over-flying.
Kontinentale Musik fing an, in die unter Druck gesetzte Kabine zu sickern und das ranke und schön der swarthy LuftHostess kam hinunter den Gang den Passagieren Minikhurkis (gebogene Gurkhamesser) als Andenken, mit dem üblichen Kompliment der Bonbons würdevoll übergebend.
Ich könnte dem Kapitän glauben, weg von den Drosseln nachzulassen und sah die Räuber auf der Oberfläche des Portwinds, der oben langsam, in eine Reihe steigt, die eine Gegenkraft verursacht und das Veranlassen des Strahles, als es zu verlangsamen berührte Stadt am Flughafen Tribhuvan Katmandus.
----------------------------------------------------------------------
Über den Autor: Satis Shroff ist ein Verfasser u. ein Dichter, die in Freiburg gegründet werden, das auch regelmäßig in die amerikanische Chronik (www.Amchron.com) und in die Durchläufe ein schweizer blog (www.Blog.ch) schreibt. Er hat Zoologie und Botanik in Nepal, in der Medizin und in der Sozialwissenschaft in Deutschland und im kreativen Schreiben Freiburg und Writersâ im Büro (Manchester) studiert. Er beschreibt sich als Vermittler zwischen den westlichen und östlichen Kulturen und sieht seine Zukunft als Verfasser und Dichter. Satis Shroff wurde den deutschen akademischen Austausch-Preis zugesprochen.
Schreiben Erfahrung: Satis Shroff hat Zweisprachenbücher auf die Nepali Sprache für DSE (Deutsche Stiftung fà ¼ r Entwicklungsdienst) u. Horlemannverlag geschrieben. Er hat drei Eigenschaft Artikel in das München-gegründete Nelles Verlagâ s â Nepalâ auf die HimalajaKingdomâ s Gurkhas, die heiligen Berge und die Nepalese Symbole und auf Hinduismus in â Nepal geschrieben: Mythen u. Wirklichkeiten (Buch-Glaube Indien) und sein Gedicht â GeistesMolotovsâ wurden im epd-Entwicklungsdienst (Frankfurt) veröffentlicht. Er hat viele Artikel in das steigende Nepal, der Christian- Sciencemonitor, das Unabhängige, das Fryburger, Swatantra Biswa geschrieben (USIS Publikation, Himal Asien, 3Journal Freiburg, übersteigen 10 Nenngedichte in
www.nepalforum.com (I Traum, Oleron, eine Unforgettable Insel, ein Flug in den Himalaja, die Hexe in Deutschland? , Tödliche Entscheidung, Sankt F.E., Nirmala, zwischen Terror und Ekstase, der defekte Dichter, Himalaja: Menschen und Mythen, eine Gurkha-Mutter, Katmandu ist Nepal, meine Nepal, Quo vadis?). Artikel, Buchberichte und Gedichte innen, www.isj.com,
www.inso.org. Sehen Sie auch
www.google u.
www.yahoo unter Suche: Satis Shroff.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Lieber Satis,
teilen wir eine allgemeine Liebe der Nepalese Leute und des Wunsches informierten die Welt über ihre Herzen und Seelen. Â Ich pflegte, Treks zum Everest niedrigen Lager zu führen und arbeitend mit einer Gruppe von Sherpas geholfen, fand das erste Hüttesystem in Nepal 1990. Stellen Sie sich während des schlechtesten Sturms im Gedächtnis, ich wurde entsetzt durch Weltpressedeckung der Ausländer dar, die ohne Erwähnung von vielen Sherpas starben, das auch umkam. Ich kam nach Hause zurück, um ihre Geschichte zu schreiben. Wünschend einen Vertrauten geben schauen Sie in ihre Kultur, ich dramatisierte ihre Leben in der Erfindung--das erste Buch, zum in den US so zu tun. Linda LeBlanc, Autor von über theSummit,
www.beyondthesummit-novel.com hinaus
Bergflug: Soaring acima do domicílio dos deuses (Satis Shroff)
Automatically translated into Portuguese thanks to WorldLingo
Soaring acima do domicílio dos deuses (Satis Shroff, Freiburg)
“os passageiros satisfarão prendem suas correias de assento,” disse uma voz macia sobre o intercom. E eu deslizei uma extremidade da correia no entalhe metálico pesado, sentei-me para trás, e perscrutei-me através da janela do jato real de Nepal.
A pista de decolagem estava desobstruída e havia um Airbus 310, três helicópteros Russian-feitos e um Dornier-avião perto da torre de controle do aeroporto internacional do s Tribhuvan do de Kathmanduâ. Alguns povos acenados da torre. Era um daqueles vôos da montanha de cedo-manhã que são “forneç--resist-est-bons funcionado” como dizem nos turista-folhetos.
Meu assento era próximo direito a asa portuária e eu poderia começar uma vista razoavelmente boa dos motores que vêm ruidosa à vida. O jato taxied preguiçosa abaixo a extremidade do sul da pista de decolagem, swerved em torno e apressou-se para o momentum de recolhimento norte até que eu poderia finalmente sentir uma cavidade em meu estômago. Nós éramos transportados por via aérea.
Era uma escalada íngreme e a parte dianteira azul da montanha estava aparecendo perto. Você poderia mesmo manchar as árvores que crescem na montanha. Mas em um momento nós deixamo-lo atrás. Eu fui excitado no panorama pitoresco do vale de Kathmandu com seus casas marrons bonitas do terracotta e pagodas proeminentes, que receded abaixo enquanto o jato depositou quase languidly em um sentido easterly.
A primeira montanha que travou meus olhos, era o pico cónico de Langtang do snowbound, que brilhava na luz solar adiantada da manhã. Pelo tempo Dorje Lakpa apareceu em minha janela, o avião tinha alcançado sua altura do teto de 30.000 pés. Dorje Lakhpa no tibetano significa do “a mão thunderbolt”. Estava próximo um outro pico esplêndido, os 19.550 ft. Choba Bamare, reinando na isolação esplêndida. Choba Bamare levantou-se na distância e pareceu-se fizzle para fora para o leste.
Eu sentei-me firmemente em meu assento, oblivious dos 50 passageiros impares na cabine do aircraft, perdido em um mundo do fantasy snowy, e de marvelling no pensamento que nós éramos menos de quatorze milhas longe daqueles gigantes Himalayan, e do sentimento no interior confortavelmente a cabine pressurizada. Sobre o whirr monotonous dos motores do Yeti, a voz dos capitães cresceu através do intercom: Da “as senhoras e os gentlemen atenção, o pico grande a sua esquerda são Gauri Shanker. ”
Os 23.442 pés de Gauri Shanker, que é parte da corrente de Rowaling Himal, foram banhados em um mantle ghostly da neve e dominaram a cena. Esta era certamente a montagem Olympus do Oriente, eu myselfdisse-. Gauri Shanker, o domicílio legendário do deus Hindu Shiva e seu consort Parvati.
O massif de Melungstse pareceu ser coberto com a neve e ser olhado liso e uniforme: como uma barraca coberta com a neve, exceto aquela um depression existiu entre Melungtse e seu pico Chobutse da irmã.
Chugmago, Pigferago e Numbur imprimiram-me com seus summits virgens e silvery--olhar placid e serene.
Meus pensamentos drifted aos Himalayas ageless e a seu silêncio eternal. Mas minha fantasia Himalayan veio a um batente momentâneo, quando um ar-hostess alto e do petite veio suco alaranjado oferecendo em uma altura cruzando de 30.000 pés. Era um brinde aos Himalayas.
Dos 26.750 ft. Cho Oyo avante, a escala de Khumbu começou a mostrar que o seu undisputed o supremacy, desde que esta escala boasted do mais poderoso do poderoso entre montanhas. Como o jato voou após os 25.990 ft. Gyachungkang Peak, eu fui surpreendido agradavelmente encontrar o steward venho sobre a minha janela, indico estruturas pontilhadas pequenas de encontro a uma montanha áspera e a palavra, “lá é Bazaar de Namche.” Eu fui espantado. Namche do prazer do mountaineer, e o repouso do Sherpas. Namche, a vila que se transformou um byword em círculos mountaineering e trekking durante todo o mundo--configuração abaixo de nós.
O jato perdeu a altura graciosa para dar aos passageiros uma vista mais próxima, e as neves olharam hauntingly bonitas das janelas laterais portuárias. A luz solar morna filtrou através do smack em minha cara. Seu calor estava tranquilizando.
Os 23.443 ft. O pico de Pumori pareceu ser soaring na distância, e aquele era quando eu comecei a ogle no familiar 25.850 ft. Pico de Nuptse. Então de repente, como um revelation, eu manchei todo o gigante amongst eles: o massif triangular cinzento, imponente que era montagem Everest ao mundo exterior, Sagarmatha ao Nepalese e ao Chomolungma--“a mãe do Goddess da terra” aos tibetanos. Havia flecks da neve a ser vista ao longo do cume do pico o mais elevado no mundo. Uma fuga do vapor emanating de seu summit da pedra calcária.
Distante abaixo de Ama magnífico Dablam o pico golpeou-me como tentando alcançar para o céu. Mas eu tive os olhos somente para o massif misterioso, cinzento e foreboding de Everest. Eu recordei palavras de Mallory: “Não havia nenhuma complicação para o olho. O mais elevado das montanhas do mundo teve que fazer mas um único gesto do magnificence a ser senhor de tudo, vastos no supremacy unchallenged e isolado.
Os picos Lhotse, Chamlang e Makalu continuaram a fascinar-me. Eu senti que excitado a meu marrow como o conhecimento que nós estávamos voando sobre as montanhas as mais elevadas no mundo se afundou em minha cabeça. Eu observei que os Himalayas ocorreram como as escalas estreitas, proeminente longitudinais e que as correntes Himalayan as mais elevadas abaixo de nós eram não elevações maciças mas cumes estreitos.
Para o norte, tanto quanto o olho podia ver, era o platô tibetano estéril: dubbed direita o telhado do mundo. Eu astonished anotar que além da corrente central do massif de Everest não havia nenhuma escala Himalayan. Era o limite--a última fronteira. O platô tibetano bleak pareceu misturar-se com o horizonte para o norte.
Eu não poderia ajudar ao nostálgico do sentimento como o jato girado para o vôo homeward. Eu perscrutei nas montanhas azuis de Mahabharat abaixo e nos montes de Siwalik pouco sul mais adicional--e o Terai extensivo, fértil, que se misturou com o céu azure. Quando as “neves principais” eram ainda visíveis no starboard, era fascinante ver os pendur-vales, os aretes, os cwms e as geleiras magníficas diretamente abaixo das janelas portuárias. Lembrou-me de um desengate que eu tinha feito à cidade alpine suíça de Grindelwald, onde a lingüeta da geleira licks quase a cidade. Ocasionalmente, enquanto o jetliner se apressou perto, a montanha-tarns travaria os raios do sun em sua superfície cristalina, dando desse modo flashes cegando da luz refletida.
Deve-se ter nevado a noite precedente, desde os montes neighbouring, que eram normalmente além da zona da neve perpetual, foi coberto também em graus variando com os cobertores macios da neve virgem. Um não poderia ajudar ser oprimido pela beleza ecstatic e exotic destas áreas elevadas da região selvagem do snowbound que nós over-flying.
A música continental começou a escoar na cabine pressurizada e o lithe e belamente ar-hostess swarthy veio abaixo o corredor que entrega graciosa aos passageiros khurkis diminutos (facas curvadas do Gurkha) como lembranças, com o elogio usual dos doces.
Eu poderia sentir o capitão facilitar fora dos reguladores de pressão e veria os spoilers na superfície superior do vento portuário que levanta-se acima lentamente, em uma fileira que induz um arrasto e fazer com que o jato retarde como ele tocou na cidade no aeroporto de Tribhuvan de Kathmandu.
----------------------------------------------------------------------
Sobre o autor: Satis Shroff é um escritor & um poeta baseados em Freiburg que escreve também regularmente no Chronicle americano (www.Amchron.com) e em funcionamentos um blog suíço (www.Blog.ch). Estudou o Zoology e o Botany em Nepal, em medicina e na ciência social em Germany e na escrita creativa departamento do no de Freiburg e de Writersâ (Manchester). Descreve-se himself como um mediator entre culturas ocidentais e orientais e vê-se seu futuro como um escritor e um poeta. Satis Shroff foi concedido o prêmio académico alemão da troca.
Experiência da escrita: Satis Shroff escreveu dois livros da língua na língua de Nepali para DSE (¼ r Entwicklungsdienst do fà de Deutsche Stiftung) & Horlemannverlag. Escreveu três artigos da característica no Munich-baseado do de Nepalâ do do do â do s do de Nelles Verlagâ nos Gurkhas Himalayan do s do de Kingdomâ, nas montanhas sacred e nos símbolos de Nepalese e no Hinduism no Nepal do do â: Os mitos & as realidades (fé India do livro) e seu mental do de Molotovsâ do do do â do poema foram publicados no epd-Entwicklungsdienst (Francoforte). Escreveu muitos artigos no Nepal levantando-se, o monitor da ciência Christian, Independent, o Fryburger, Swatantra Biswa (a publicação de USIS, Himal Ásia, 3Journal Freiburg, cobre dez poemas avaliados em
www.nepalforum.com (sonho de I, Oleron, um Isle de Unforgettable, um vôo aos Himalayas, que bruxa em Germany? , Decisão fatal, Fe de Santa, Nirmala, entre o Terror e o Ecstasy, o poeta quebrado, Himalaya: O und Mythen de Menschen, uma mãe do Gurkha, Kathmandu é meus Nepal, de Quo vadis de Nepal?). Artigos, livro-revisões e poemas dentro, www.isj.com,
www.inso.org. Veja também
www.google &
www.yahoo sob a busca: Satis Shroff.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Caro Satis,
nós compartilhamos de um amor comum dos povos de Nepalese e de um desejo deixamos o mundo saber sobre seus corações e almas. Â Eu usei-me conduzir a treks ao acampamento baixo de Everest e trabalhando com um grupo de Sherpas ajudado encontrou o primeiro sistema do hut em Nepal em 1990. Apresente durante a tempestade a mais má na memória, mim appalled pela cobertura de imprensa do mundo dos estrangeiros que morreram com nenhum mention dos muitos Sherpas que perished também. Eu retornei para casa para escrever sua história. Querendo dar um intimate olhe em sua cultura, mim dramatized suas vidas no fiction--o primeiro livro a fazer assim nos E.U. Linda LeBlanc, autor além do theSummit,
www.beyondthesummit-novel.com
Bergflug: Soaring ovanför boningen av gudarna (Satis Shroff)
Automatically translated into Swedish thanks to WorldLingo
Soaring ovanför boningen av gudarna (Satis Shroff, Freiburg)
”ska passagerarna behar fäster deras säkerhetsbälten,” sade att ett mjukt uttrycker över intercomen. Och jag gled en avslutar av kuta in i den metalliska springan för skurkrollen, satt tillbaka och plirade till och med fönstret av den kungliga Nepal sprutar ut.
Landningsbanan var klar, och det fanns en flygbuss 310, tre Ryss-gjorda helikoptrar, och ettflygplan nära kontrollera står hög av internationell flygplats för Kathmanduâ s Tribhuvan. Något folk vinkade från stå hög. Det var ett av de tidig sort-morgonen bergflyg som är den körda ”ge--rida ut-vara-godan” som dem något att säga i turist-broschyrer.
Mitt placera var nära porten påskyndar rätt, och jag kunde få ganska en goda beskådar av motorerna som var kommande bullersamt till liv. Spruta ut som lazily taxas, besegrar det sydligt avslutar av landningsbanan, swerved omkring och rusade norrut att samla momentumkassalåda som jag kunde slutligen känselförnimmelsen en fördjupning i min mage. Vi var luftburna.
Det var en brant klättring, och blåttberg beklär var den nära hägringen. Du kunde även spot treesna som växer på bergssidan. Men i ett ögonblick lämnade vi det bakom. Jag hänfördes på den pittoreska panoramat av den Kathmandu dalen med dess nätt bruna terrakottahus och framstående pagodas, som receded beneath, som spruta ut packade ihop nästan languidly i en östlig riktning.
Det första berg, som fångade mitt, synar, var den koniska snowbounden maximala Langtang, som glimmade i ottasolljuset. Vid tiden Dorje hägrade hade Lakpa på mitt fönster, flygplanet nått fram till dess takhöjd av 30.000 fot. Dorje Lakhpa i tibetant hjälpmedel ”thunderbolt räcker”. Närliggande var ett annat storartat nå en höjdpunkt, de 19.550 ftna. Choba Bamare som härskar i storartad isolering. Choba Bamare ro i distansera och som verkar för att fizzle ut in mot öst.
Jag satt i mitt placerar tätt, glömskt av de 50 udda passagerarna i flygplan kabin, borttappadt i en värld av den snöig fantasin och marvelling på tanken, att vi var mindre än fjortonmiles i väg från de Himalayan jättar, och känslig ombonad insida den pressurised kabinen. Över den monotona whirren av Yeti'sens motorer uttrycker kaptenerna dånat till och med intercomen: ”Är uppmärksamhetdamtoaletten och gentlemän, det stora maximalt till lämnat ditt Gauri Shanker. ”
Kedjar badades dominerade den 23.442 foten Gauri Shanker, som är delen av Rowalingen Himal, i ett spöklikt ansvar av snow och platsen. Denna var sannerligen monteringen Olympus av Orienten, sade jag till jag själv. Gauri Shanker, den legendariska boningen av den hinduiska guden Shiva och his umgås Parvati.
Det Melungstse massivet verkade att filt med snow, och sett släta och even: gilla en tent som täckas med snow, undanta att en fördjupning fanns mellan Melungtse och dess syster maximala Chobutse.
Chugmago, Pigferago och Numbur imponerade mig med deras oskuld och silvriga toppmöten--se lugnt och fridfullt.
Min tankar drev till de ageless himalayasna och deras eviga tystnad. Men min Himalayan reverie kom till ett ögonblickligt stopp, då en högväxt och liten och nätt lufta-lyxfnask kom erbjudande orange fruktsaft på en kryssa omkring höjd av 30.000 fot. Det var en rostat bröd till himalayasna.
Från de 26.750 ftna. Cho Oyo onwards, Khumbuen spänner började att visa deras obestridda supremacy, sedan denna spänner skrutit av det mest väldig av det väldigt bland berg. Som spruta ut flög förbi de 25.990 ftna. Maximala Gyachungkang, förvånades jag pleasantly för att finna marskalken kommer över till mitt fönster, pekar ut litet prickigt strukturerar mot en ojämn bergssida, och något att säga, ”där är den Namche basaren.”, Jag förbluffades. Namche av bergsbestigare fröjd och hemmet av Sherpasen. Namche byn, som har blivit en byword, i bergsbestigning och trekking, cirklar alltigenom världen--lekmanna- nedanfört oss.
Den borttappada höjden för spruta ut behagfullt som ger passagerarna som ett mer nära beskådar, och snowsna såg hauntingly härliga från de port side fönstren. Det varma solljuset filtrerade smiskar igenom på mitt vänder mot. Dess värme uppmuntrade.
De 23.443 ftna. Pumori maximalt som verkades för att vara soaring i distansera och det var när jag började att snegla på förtrogen vän 25.850 ft. Maximala Nuptse. Gilla en uppenbarelse, prickigt I all jätten amongst dem, därefter plötsligt: grå färg, imponera triangulärt massiv som var monteringen Everest till världen utanför, Sagarmatha till det nepalesiskt och Chomolungma--”fostrar gudinnan av jorden” till tibetansna. Det fanns flecks av snow som ska ses längs kanten av det högst, nå en höjdpunkt i världen. En slinga av dunsten emanating från dess limestonetoppmöte.
Avlägset nedanfört det storartade Ama Dablam maximalt som slås mig som pröva som ska nås för skyen. Men jag hade synar endast för det mystiskt, grå färg och det foreboding Everest massivet. Jag återkallade Mallorys uttrycker: ”Fanns det någon komplikation för syna. Det högst av världens berg måste att göra bara en singelgest av magnificence som är lorden allra som, var vast i obestridd och isolerad supremacy.
Nå en höjdpunkt Lhotse, Chamlang och Makalu som fortsättas för att fascinera mig. Jag klädde med filt hänfört till min märg som kunskapen att vi flög över de högsta bergen i världen sjönk in i mitt huvud. Jag märkte, att himalayasna uppstod, som smalt spänner, prominently longitudinal och att det högsta Himalayan kedjar nedanfört oss, var inte massiva höjder utan smala kanter.
Norrut så långt, som syna kunde se, var den karga tibetana platån: dubbade höger taklägga av världen. Jag görades häpen för att notera att det okända som det Everest massiv central kedjar där var inget Himalayan spänner. Det var begränsa--den sist gränsen. Den bleka tibetana platån verkade för att blanda med horisonten norrut.
Jag kunde inte hjälpa känslig nostalgiker som spruta ut som vändes för det homeward flyg. Jag plirade på de nedanföra blåttMahabharat bergen och de Siwalik kullarna ett lite vidare södra--och den omfattande fertila Teraien, som blandade med den azure skyen. Fördriva ha som huvudämne ”snows” var stilla synligt på styrbordet, det var fascinerande att se hänga-dalarna, aretesna, cwmsna och de storartade glaciärerna direkt under de port fönstren. Det påminde mig av en snubbla som jag hade gjort till den schweiziska alpina townen av Grindelwald, var sponta av glaciären slickar nästan townen. Tillfälligt som jetflygplanet rusade by, fångar det skulle berg-tarns sun'sens strålar på deras crystalline för att ytbehandla och därmed att ge att förblinda exponerar av reflekterat lätt.
Det måste ha snowed den föregående natten, efter de neighbouring kullarna, som var normalt det okända zonplanera av evig snow, täcktes också i varierande grader med fluffiga filtar av jungfrulig snow. En kunde inte hjälpa att förkrossas av den extatiska och exotiska skönheten av dessa områden för kicksnowboundvildmarken som vi over-flying.
Kontinental musik började att sippra in i den pressurised kabinen, och det vigt och den svartmuskiga lufta-lyxfnasket kom beautifully besegrar gången som räcker behagfullt passagerarna miniatyrkhurkis (krökt Gurkhaknivar) som souvenir, med den vanliga komplimanget av sötsaker.
Jag kunde känselförnimmelsen kaptenen som lindrar av gasspjällen, och att såga ytbehandlar spoilersna på det bästa av porten lindar upp resning långsamt, i en ro som framkallar en friktion och orsakar spruta ut för att sakta som den den berörda townen på Kathmandus den Tribhuvan flygplatsen.
----------------------------------------------------------------------
Om författare: Satis Shroff är en författare & en poet som baseras i Freiburg som skriver också regelbundet i amerikankrönikan (www.Amchron.com) och körningar en schweizisk blog (www.Blog.ch). Han har utstuderad zoologi och botanik i Nepal, medicin- och samkvämvetenskap i Tyskland och idérik handstil i byrån för Freiburg och Writersâ (Manchester). Han beskriver självt som en medlare mellan västra och östliga kulturer och ser hans framtid som en författare och en poet. Satis Shroff tilldelades den tyska akademiska utbytesprisen.
Handstil erfar: Satis Shroff har skriftliga två som språket bokar på det Nepali språket för DSE (Deutsche Stiftung fü r Entwicklungsdienst) & Horlemannverlag. Han har skriftliga tre understreckare i denbaserade för Nepalâ för för för â för Nelles Verlagâ s en på de Himalayan gurkhasna för Kingdomâ s, de sakrala bergen och de nepalesiska symbolerna och på Hinduism i â Nepal: Myths & verklighetar (boka tro Indien) och hans för Molotovsâ för för poemâ mentala publicerades i epd-Entwicklungsdienst (Frankfurt). Han har skriftligt många artiklar i resningen Nepal, den kristna vetenskapen övervakar, vilden, Fryburgeren, Swatantra Biswa (överträffar USIS-publikationen, Himal Asien, 3Journal Freiburg, tio klassade poems i
www.nepalforum.com (drömm jag, Oleron, en oförglömlig Isle, ett flyg till himalayasna, som häxan i Tyskland? , Dödligt beslut, Santa Fe, Nirmala, mellan skräcken och extas, den brutna poeten, Himalaya: Menschen und Mythen, en Gurkha fostrar, Kathmandu är Nepal, min Nepal, Quo vadis?). Artiklar boka-granskar och poems in, www.isj.com,
www.inso.org. Se också
www.google &
www.yahoo under sökande: Satis Shroff.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Kära Satis,
delar vi en allmänningförälskelse av det nepalesiska folket och en lust l5At världen veta om deras hjärtor och souls. Â Hjälpte van vid bly- treks I till den Everest baslägret och arbetet med en grupp av Sherpas grundar det första kojasystemet i Nepal i 1990. Gåva under den värst stormen i minne, appalled jag av världspresstäckning av utlänningarna som dog med ingen omnämnande av många Sherpas, som förgicks också. Jag gick tillbaka hem för att skriva deras berättelse. Önska att ge en intim look in i deras kultur, dramatiserade jag deras liv i fiktion--första bokar för att göra så i USEN. Linda LeBlanc, författare av det okändatheSummit,
www.beyondthesummit-novel.com
Bergflug: Витать над обителью богов (Satis Shroff)
Automatically translated into Russian thanks to WorldLingo
Витающ над обителью богов (Satis Shroff, Freiburg)
«пассажиры угодят прикрепляют их ремени безопасности,» сказал мягкий голос над внутренной связью. И я сполз один конец пояса в тяжелый металлический шлиц, сидел назад, и peered через окно королевского двигателя Непала.
Runway был ясн и был Airbus 310, 3 Русск-сделанных вертолета и Dornier-самолет почти башня управления международного аэропорта s Tribhuvan Kathmanduâ. Некоторые людей развевали от башни. Оно было одним из тех полетов горы раньше-утра, котор побежали «обеспечивать--выдерживать-быть-хорошими» по мере того как они говорят в турист-брошюрах.
Мое место было правые почти port крыло и я смог получить справедливо хороший взгляд двигателей приходя шумно к жизни. Двигатель ездил на такси lazily вниз с южного конца runway, swerved вокруг и быстро прошел к северному собирая моменту до я смог окончательно чувствовать полость в моем животе. Мы были воздушнодесантны.
Было крутым подъемом и голубой фронт горы маячил близко. Вы смогли даже запятнать валы на mountainside. Но в момент мы оставили оно позади. Я был thrilled на рисуночном panorama долины Kathmandu с своими милыми коричневыми домами terracotta и видно pagodas, которые receded внизу по мере того как двигатель накренил почти languidly в easterly направлении.
Первая гора уловила мои глаза, была коническим пиком Langtang snowbound, который поблескивал в предыдущем солнечном свете утра. By the time Dorje Lakpa замаячило на моем окне, самолет достиг своей высоты потолка 30.000 футов. Dorje Lakhpa в тибетце намеревается «рука thunderbolt». Рядом был другой великолепный пик, 19.550 cFt. Choba Bamare, господствуя в великолепной изоляции. Choba Bamare подняло в расстояние и показалось к fizzle вне к востоку.
Я сидел туго в моем месте, забвенном 50 сверхсчетных пассажиров в кабине aircraft, после того как я потерян в мире снежной фантазии, и marvelling на мысли что мы были чем 14 милях далеко от тех гигантов Himalayan, и ощупывания внутренности snug надутая кабина. Над однозвучным whirr двигателей Yeti, голос капитанов гремел через внутренную связь: «Дамы и господа внимания, большой пик к вашей левой стороне будет Gauri Shanker. »
23.442 ноги Gauri Shanker, которое будет частью цепи Rowaling Himal, были искупаны в ghostly хламиде снежка и преобладали место. Это было деиствительно держателем Olympus Востока, я сказал к себе. Gauri Shanker, легендарная обитель индусского бога Shiva и его супруг Parvati.
Показалось, что был blanketed с снежком и посмотрен массив Melungstse ровным и ровным: как шатер покрынный с снежком, except that нажатие существовал между Melungtse и своим пиком Chobutse сестры.
Chugmago, Pigferago и Numbur впечатлили меня с их виргинскими и серебристыми саммитами--смотреть placid и serene.
Мои мысли перемещались к ageless Гималаям и их вечному безмолвию. Но мое reverie Himalayan пришло к однократно стопу, когда воздух-хозяюшка высокорослого и petite пришла предлагая апельсиновый сок на курсируя высоту 30.000 футов. Было здравицей к Гималаям.
От 26.750 cFt. Cho Oyo onwards, ряд Khumbu начало показывать их undisputed supremacy, в виду того что этот ряд похвалялся mightiest mighty среди гор. По мере того как двигатель летел за 25.990 cFt. Gyachungkang выступает, я приятно был удивлен найти steward прихожу сверх к моему окну, point out малые поставленные точки структуры против rugged mountainside и мнением, «там будет Bazaar Namche.» Я был изумлен. Namche наслаждения mountaineer, и дом Sherpas. Namche, село которое было byword в mountaineering и trekking кругах повсеместно в мир--положение под нами.
Двигатель потерял высоту грациозно для того чтобы дать пассажирам близкия взгляды, и снежки посмотрели hauntingly красивейшими от port бортовых окон. Теплый солнечний свет фильтровал через smack на моей стороне. Свое тепло reassuring.
23.443 cFt. Показалось, что витал пик Pumori в расстоянии, и то было когда я начал к ogle на близком друге 25.850 cFt. Пик Nuptse. После этого неожиданно, как откровение, я запятнал гигант amongst они все: серый, imposing триангулярный массив который был держателем Everest к внешнему миру, Sagarmatha к Nepalese и Chomolungma--«мать богини земли» к тибетцам. Были flecks снежка, котор нужно увидеть вдоль зиги самого высокого пика в мире. Тропка пара исходила от своего саммита известняка.
Далеко под пышным Ama Dablam пик поразил меня как пытающся для достижения для неба. Но я имел глаза только для загадочного, серого и foreboding массива Everest. Я вспомнил слова Mallory: «Не было усложнения для глаза. Самое высокое гор мира должно сделать только одиночный жест magnificence, котор нужно быть лордом всех, более обширными в unchallenged и изолированном supremacy.
Пики Lhotse, Chamlang и Makalu продолжались fascinate я. Я чувствовал thrilled к моей сердцевине как знание что мы летали над самыми высокими горами в мире утонул в мою головку. Я заметил что Гималаи произошли как узкий ассортимент, видно продольные и что самые высокие цепи Himalayan под нами были не массивнейшими высотами а узкими зигами.
К северу, насколько глаз был в состоянии увидеть, направило к неурожайное тибетское плато: право dubbed roof of the world. Я был удивлян заметить что за цепью массива Everest центральной не было рядов Himalayan. Было пределом--последний frontier. Показалось, что смешало bleak тибетское плато с горизонтом к северу.
Я не смог помочь nostalgic ощупывания как двигатель повернутый для homeward полета. Я peered на голубых горах Mahabharat ниже и холмах Siwalik меньший более последующий юг--и обширное, плодородное Terai, которое смешало с azure небом. Пока главные «снежки» были все еще видимы на штирборте, он был fascinating для того чтобы увидеть висеть-долины, aretes, cwms и пышные ледники сразу под port окнами. Оно reminded я отключения, котор я сделал к швейцарскому высокогорному городку Grindelwald, где язык ледника лижет почти городок. Случайн, по мере того как jetliner ое мимо, гора-tarns уловило бы лучи солнца на их кристаллической поверхности, таким образом imparting ослепляя вспышки отраженного света.
Оно должно идти снег ранее ноча, с соседских холмов, которые были нормальн за зоной perpetual снежка, также было предусматривано в меняя градусах с fluffy одеялами виргинского снежка. Одно не смогло помочь быть overwhelmed ecstatic и экзотической красоткой этих высоких RA1ONов глуши snowbound что мы были над-летанием.
Континентальное нот начало просачиваться в надутую кабину и lithe и красивейше смуглейшая воздух-хозяюшка пришло вниз с междурядья грациозно вручая пассажирам миниатюрные khurkis (изогнутые ножи Gurkha) как сувениры, с обычным комплиментом помадок.
Я смог чувствовать, что капитан облегчился с дросселей и увидел спойлеры на верхней поверхности port ветра поднимая вверх медленно, в рядок наводя сопротивление и причинять двигатель замедлять как оно коснулся городку на авиапорте Tribhuvan Kathmandu.
----------------------------------------------------------------------
О авторе: Satis Shroff будет сочинителем & поетом основанными в Freiburg также пишет регулярно в американской хронике (www.Amchron.com) и бегах швейцарское blog (www.Blog.ch). Он изучал зоологию и ботанику в Непале, микстуре и социальные науки в Германии и творческом сочинительстве в контора Freiburg и Writersâ (Manchester). Он описывает как посредник между западными и восточными культурами и видит его будущее как сочинитель и поет. Наградило Satis Shroff немецкий академичный приз обменом.
Опыт сочинительства: Satis Shroff написало 2 книги языка на непальские языке для DSE (¼ r Entwicklungsdienst fà Deutsche Stiftung) & Horlemannverlag. Он писал 3 статьи характеристики в Munich-основанном Nepalâ â s Nelles Verlagâ на s Gurkhas Himalayan Kingdomâ, священнейших горах и символах Nepalese и на Hinduism в Непале â: Мифы & реальности (вера Индия книги) и его Molotovsâ â стихотворения умственное были опубликованы в epd-Entwicklungsdienst (Frankfurt). Он писал много статьей в поднимая Непале, мониторе науки Кристиан, независимо, Fryburger, Swatantra Biswa (издание USIS, Himal Азия, 3Journal Freiburg, первая десятка расклассифицированные стихотворения в
www.nepalforum.com (сновидении I, Oleron, Isle Unforgettable, полете к Гималаям, которые ведьма в Германии? , Смертоносное решение, Fe Santa Claus, Nirmala, между террором и Ecstasy, сломленный поет, Гималаи: Und Mythen Menschen, матью Gurkha, Kathmandu будет мои Непал, Quo vadis Непал?). Статьи, книг-просмотрения и стихотворения внутри, www.isj.com,
www.inso.org. См. также
www.google &
www.yahoo под поиском: Satis Shroff.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Дорогое Satis,
мы делим общюю влюбленность людей Nepalese и желания препятствовали миру знать о их сердцах и душах. Â Я использовал вести treks к лагерю Everest низкопробному и работающ при помогли группа в составе Sherpas, котор нашл первую систему хаты в Непале в 1990. Представьте во время самого плохого шторма в памяти, я был appalled охватом мировой пресса иноплеменников которые умерли без помина много Sherpas которое также погибнуло. Я возвратил домой для писания их рассказа. Дать плотный взгляд в их культуру, я драматизировал их жизни в небылице--первая книга, котор нужно сделать так в США. Linda LeBlanc, автор за theSummit,
www.beyondthesummit-novel.com
Bergflug: Het stijgen boven de Woonplaats van de Goden (Satis Shroff)
Automatically translated into Dutch thanks to WorldLingo
Stijgend boven de Woonplaats van de Goden (Satis Shroff, Freiburg)
„gelieve te maken de passagiers hun veiligheidsgordels vast,“ zei een zachte stem over de intercom. En ik gleed één eind van de riem in de zware metaalgroef, leunde, achterover en tuurde door het venster van de Koninklijke straal van Nepal.
De baan was duidelijk en er waren een Luchtbus 310, drie Russisch-Gemaakte helikopters en een Dornier-Vliegtuig dichtbij de controletoren van de Internationale Luchthaven van Kathmanduâ s Tribhuvan. Sommige mensen die van de toren worden gegolft. Het was één van die vluchten van de vroeg-ochtendberg die in werking gesteld „ver*strekken-de-weer--goed“ zijn zoals zij in toerist-brochures zeggen.
Mijn zetel was juist dichtbij de havenvleugel en ik kon een vrij goede mening van de motoren krijgen die lawaaierig aan het leven komen. De straal die lui onderaan het zuidelijke eind van de baan wordt getaxi�d, week af rond en verzond naar het noorden verzamelt impuls tot ik een holte in mijn maag kon definitief voelen. Wij waren in de lucht.
Het was een steile klim en de blauwe bergvoorzijde doemde dicht op. U kon de bomen zelfs bevlekken groeiend op de berghelling. Maar in een ogenblik erachter verlieten wij het. Ik werd opgewonden bij het schilderachtige panorama van de Vallei van Katmandu met zijn vrij bruine terracottahuizen en prominente pagodas, die eronder als straal achteruitgingen die bijna languidly in een oostelijke richting wordt belegd.
De eerste berg die mijn ogen ving, was de kegel snowbound Piek Langtang, die in het vroege ochtendzonlicht gleaming. Tegen de tijd dat Dorje Lakpa op mijn venster opdoemde, hadden de vliegtuigen zijn plafondhoogte van 30.000 voet bereikt. Dorje Lakhpa in Tibetan middelen „blikseminslaghand“. Dichtbij was een andere schitterende piek, 19.550 voet. Choba Bamare, die in schitterende isolatie regeert. Choba Bamare nam in de afstand toe en scheen uit aan fizzle naar het oosten.
Ik zat vast in mijn zetel, vergeetachtig van de 50 oneven passagiers in de aircraft cabine, die in een wereld van sneeuwfantasie, en de verwondering van bij de gedachte wordt verloren dat wij minder dan veertien mijlen vanaf die reuzen Himalayan waren, en het voelen snug binnen de onder druk gezette cabine. Over monotoon gons van de motoren van Yeti, de kapiteinsstem die door de intercom een hoge vlucht wordt genomen: De de „dames en heren van de aandacht, de grote piek aan uw linkerzijde zijn Gauri Shanker. De“
23.442 voeten van Gauri Shanker, die deel van de Ketting van Rowaling Himal uitmaakt, werden gebaad in een ghostly mantel van sneeuw en overheersten de scène. Dit was inderdaad het Onderstel Olympus van het Oosten, zei ik aan mij. Gauri Shanker, de legendarische woonplaats van de Hindoese God Shiva en zijn partner Parvati.
Het massief Melungstse scheen om met sneeuw worden bedekt en keek vlot en zelfs: als een tent die met sneeuw wordt behandeld, behalve dat een depressie bestond tussen Melungtse en zijn zuster piekChobutse.
Chugmago, Pigferago en Numbur maakten indruk op me met hun maagdelijke en zilverachtige toppen--vreedzaam en serene het kijken.
Mijn gedachten dreven aan het eeuwig jonge Himalayagebergte en hun eeuwige stilte af. Maar mijn reverie Himalayan kwam aan een kortstondig einde, toen een lange en tengere stewardess aanbiedend oranje sap bij een kruishoogte van 30.000 voet kwam. Het was een toost aan het Himalayagebergte.
Van 26.750 voet. Cho Oyo verder, de Waaier Khumbu begon hun onbetwiste suprematie, sinds dit gamma te tonen dat van het machtigst van machtig onder bergen wordt opgeschept. Aangezien de straal voorbij 25.990 voet vloog. De Piek van Gyachungkang, was ik aangenaam verrast om de beheerder die aan mijn venster is langsgekomen te vinden, op kleine gestippelde structuren te wijzen tegen een ruwe berghelling en te zeggen, „Er zijn Namche Bazaar.“ Ik was verbaasd. Namche van de mountaineer verrukking, en het huis van Sherpas. Namche, het dorp dat over de hele wereld een byword in alpinisme en trekkingscirkels is geworden--leg onder ons.
De straal verloren hoogte elegant om de passagiers een dichtere mening te geven, en de sneeuw keken hauntingly mooi van de vensters van de havenkant. Het warme zonlicht filtreerde door smack op mijn gezicht. Zijn warmte was geruststellend.
23.443 voet. Piek van Pumori scheen om in de afstand te stijgen, en dat was toen ik aan ogle bij vertrouwde 25.850 voet begon. De piek van Nuptse. Dan plotseling, als een revelatie, bevlekte ik de reus onder hen allen: het grijs, dat driehoekig massief oplegt dat Onderstel Everest aan de buitenwereld, Sagarmatha aan de Nepalees en Chomolungma was--de „moeder van de Godin van de Aarde“ aan Tibetans. Er waren vlekken van sneeuw dat langs de rand van de hoogste piek in de wereld moet worden gezien. Een sleep van damp was van zijn kalksteentop afkomstig.
Ver onder prachtige Ama Dablam de piek me zoals proberend sloeg om voor de hemel te bereiken. Maar ik had ogen slechts voor het massief van geheimzinnige, grijze en voortekenEverest. Ik herinnerde aan de woorden van Mallory: „Er was geen complicatie voor het oog. Hoogst van de bergen van de wereld moest maken maar één enkel gebaar van magnificence om Lord van allen, enorm in onbetwiste en geïsoleerdee suprematie te zijn.
De pieken Lhotse, Chamlang en Makalu bleven me fascineren. Ik voelde opgewonden aan mijn merg aangezien de kennis die wij over de hoogste bergen in de wereld vlogen in mijn hoofd daalde. Ik merkte op dat het Himalayagebergte als smalle longitudinale waaiers voorkwam, opvallend en dat de hoogste kettingen Himalayan onder ons massieve verhogingen maar geen smalle randen waren.
Naar het noorden, voor zover het oog kon zien, was het onvruchtbare Tibetan Plateau: synchroniseerde terecht het Dak van de Wereld. Ik was verbaasd om op te merken dat voorbij de centrale ketting van het massief Everest er geen gamma Himalayan was. Het was de grens--de laatste grens. Het sombere Tibetan Plateau scheen om met de horizon naar het noorden te mengen.
Ik kon niet nostalgisch helpen voelend als straal die voor de homeward vlucht wordt gedraaid. Ik tuurde hieronder bij de blauwe Bergen Mahabharat en de Heuvels Siwalik bevorderen een weinig zuiden--en uitgebreide, vruchtbare Terai, die met de azuurblauwe hemel mengde. Terwijl de belangrijkste „sneeuw“ op stuurboord nog zichtbaar waren, was het fascinerend om de hangen-valleien, aretes, cwms en de prachtige gletsjers direct onder de havenvensters te zien. Het herinnerde me aan een reis die ik aan de Zwitserse alpiene stad van Grindelwald had gemaakt, waar de tong van de gletsjer bijna de stad likt. Nu en dan, als langs verzonden jetliner, zou de berg -berg-tarns de stralen van de zon op hun kristallijne oppervlakte vangen, daardoor verlenend verblindende flitsen van weerspiegeld licht.
Het moet gesneeuwd de vorige nacht, sinds de naburige heuvels hebben, die normaal voorbij de streek van eeuwige sneeuw, ook werden behandeld in variërende graden met pluizige dekens van maagdelijke sneeuw waren. Men kon niet helpen overweldigend door de extatische en exotische schoonheid van deze hoge snowbound wildernisgebieden dieover wij vlogen.
De continentale muziek begon in de onder druk gezette cabine te sijpelen en de lithe en prachtig swarthy stewardess kwam onderaan de doorgang elegant overhandigend de passagiers miniatuurkhurkis (gebogen messen Gurkha) als herinneringen, met het gebruikelijke compliment van snoepjes.
Ik kon de kapitein voelen die van de gaspedalen verlicht en zag spoilers op de hoogste oppervlakte van de haven langzaam het stijgen, in een rij winden die een belemmering veroorzaakt en de straal veroorzaakt om te vertragen aangezien het stad bij de Luchthaven van Tribhuvan van Katmandu raakte.
Ongeveer de Auteur: Satis Shroff is een schrijver & stelt de dichter die in Freiburg wordt gebaseerd die ook regelmatig in de Amerikaan (www.Amchron.com) schrijft en stelt een Zwitserse blog (www.Blog.ch) te boek in werking. Hij heeft de Dierkunde en Plantkunde in Nepal, Geneeskunde en Sociale wetenschap in Duitsland en het Creatieve Schrijven in de Dienst van Freiburg en van Writersâ (Manchester) bestudeerd. Hij beschrijft zich als bemiddelaar tussen westelijke en oostelijke culturen en ziet zijn toekomst als schrijver en dichter. Satis Shroff werd toegekend de Duitse Academische Prijs van de Uitwisseling.
Het schrijven ervaring: Satis Shroff heeft boeken in twee talen op de taal Nepali voor DSE (Deutsche Stiftung fà ¼ r Entwicklungsdienst) & Horlemannverlag geschreven. Hij heeft drie eigenschapartikelen in in München-Gebaseerde Nelles Verlagâ s â Nepalâ op Himalayan Kingdomâ s Gurkhas, heilige bergen en Nepalese symbolen en op Hinduism in â Nepal geschreven: De mythen & de Werkelijkheid (het Geloof India van het Boek) werden en zijn gedicht â Geestelijke Molotovsâ gepubliceerd in epd-Entwicklungsdienst (Frankfurt). Hij heeft vele artikelen in Toenemend Nepal, de Christelijke Monitor van de Wetenschap, de Onafhankelijke, Fryburger, Swatantra Biswa geschreven (Schatte de usis- publicatie, Himal Azië, 3Journal Freiburg, bovenkant tien gedichten in
www.nepalforum.com (de droom van I, Oleron, een Onvergetelijk Eiland, een Vlucht aan het Himalayagebergte, dat in Duitsland behekst? , Fataal Besluit, Fe Santa, Nirmala, tussen Verschrikking en Ecstasy, de Gebroken Dichter, Himalayagebergte: Menschen und Mythen, een Gurkha Moeder, Katmandu is Nepal, Mijn vadis Nepal, Quo?). Artikelen, boek-overzichten en gedichten binnen, www.isj.com,
www.inso.org. Zie ook
www.google &
www.yahoo onder onderzoek: Satis Shroff.
Beste Satis,
wij een gemeenschappelijke liefde van de Nepalese mensen en een wens delen om de wereld te laten van hun harten en zielen op de hoogte zijn. Â Ik gebruikte om treks tot het Kamp van de Basis te leiden Everest en het werken met een groep Sherpas hielp het eerste hutsysteem in Nepal in 1990 vinden. Heden tijdens het slechtste onweer in geheugen, was ik appalled door de dekking van de wereldpers van de vreemdelingen die zonder vermelding van vele Sherpas stierven die ook omkwam. Ik keerde naar huis terug om hun verhaal te schrijven. Willend vertrouwelijk geven onderzoek hun cultuur, dramatiseerde ik hun leven in fictie--het eerste boek om dit in de V.S. te doen. Linda LeBlanc, Auteur van voorbij theSummit,
www.beyondthesummit-novel.com
[برغفلوغ]: متصاعدة فوق المسكن من الآلهات ([ستيس] [شروفّ])
Automatically translated into Arabic thanks to WorldLingo
متصاعدة فوق المسكن من الآلهات ([ستيس] [شروفّ], [فريبورغ])
"سيسرّ المسافرات يثبت [ست بلت] هم," قال صوة ليّنة على الاتّصال داخليّ. و [سليد] أنا واحدة نهاية من الحزام سير داخل الشقّ مكان ثقيلة معدنيّة, جلس إلى الخلف, وأنعم النّظر من خلال النافذة من الملكيّة نيبال انبثاق.
كان المدرج واضحة وهناك كان [أيربوس] 310, ثلاثة [روسّين-مد] هليكوبترات و[دورنير-يركرفت] قرب ال [كنترول توور] من [كثمندو] [س] [تريبهوفن] مطار دوليّة. بعض الناس يلوّح من البرج. هو كان واحدة من أنّ [إرل-مورنينغ] جبل رحلات أنّ يكون يركض "[بروفيدد-ث-وثر-يس-غود]" بما أنّ هم يقولون في [تووريست-بروشرس].
كان مقعدي يصحّ قريبة الجناح يسرى وأنا استطاع حصلت منظرة جيّدة تماما من المحركات يأتي [نويسلي] إلى حياة. تدحرج الانبثاق [لزيلي] نزولا إلى النهاية جنوبيّة من المدرج, حاد حول وأسرع نحو الشماليّة يجمع قوة اندفاع حتّى أنا استطاع أخيرا شعرت غور في معدتي. نحن كنّا منقولة.
هو كان صعود شديد انحدار والزرقاء جبل لاح جبهة كان قريبا. أنت استطاع حتّى لطّخت الأشجار ينمو على ال [موونتينسد]. غير أنّ في عزم ترك نحن هو وراء. أنا كان أثرت في المنظر شامل رائعة من كاتمندو واد مع ه جميلة سمراء [ترّكتّا] منازل و [بغدا] بارزة, أيّ تراجع تحت بما أنّ الانبثاق كدّس تقريبا [لنغيدلي] في اتّجاه شرقيّة.
كان الجبل أولى أنّ مسك أعيني, المخروطية [سنووبووند] [لنغتنغ] قمة, أيّ كان لمع في المبكّرة صباح ضوء شمس. [بي ث تيم] لاح [دورج] [لكبا] على نافذتي, الطائرة كان قد بلغ ه سقف إرتفاع من 30,000 أقدام. يعني [دورج] [لكهبا] في التيبتي "صاعقة يد". على مقربة كان آخر قمة باهر, ال 19,550 [فت.]. [شبا] [بمر], يسود في عمليّة عزل باهر. ارتفع [شبا] [بمر] في البعد وبدا أن يخفق خارجا نحو الشرق.
أنا جلست ضيّقا في مقعدي, كثير النسيان من ال 50 مسافرات غريبة في الطائرة مقصورة, يخسر في عالم من تصور مثلّجة, و [مرفلّينغ] في الفكرة أنّ كان نحن أقلّ من [فوورتين] أميال بعيدا من أنّ عمالقة [هيملن], وإحساس [سنوغ] داخل ال يضغط مقصورة. على ال [وهيرّ] رتيبة من [يتي] محركات, النقباء ازدهر صوة من خلال الاتّصال داخليّ: "إنتباه سيدات وشهام, القمة كبير إلى يسارك [غوري] [شنكر]. "
ال 23,442 حمّمت أقدام [غوري] [شنكر], أيّ يكون جزء من [روولينغ] [هيمل] سلسلة, كان في غطاء غلاف الأرض روحيّة ثلج وسيطر المشهد. هذا كان حقّا الجبل ألمبوس من شرق, قال أنا إلى بنفسي. [غوري] [شنكر], المسكن أسطوريّة من الإلهة [هيندو] [شيفا] ورفيقته [برفتي].
[ملونغستس] ظهر كتلة صخريّة أن يكون غطّيت مع ثلج ونظرت ناعمة ويتساوى: تواجد مثل خيمة يغطّى مع ثلج, [إإكسسبت ثت] هبوط بين [ملونغتس] وه أخت قمة [شبوتس].
استهوىني [شغمغو], [بيغفرغو] و [نومبور] مع هم بتول وقمة فضّيّة--ينظر هادئة و [سرن].
انجرف أفكاري إلى ال [هيملس] أبديّة وحالت سكونهم دائمة. غير أنّ أتى [رفري] ي [هيملن] إلى موقف لحظيّة, عندما طويلة و [بتيت] [أير-هوستسّ] أتى يقدّم [أرنج جويس] في يطوف إرتفاع من 30,000 أقدام. هو كان خبز محمّص إلى ال [هيملس].
من ال 26,750 [فت.]. بدأ [ش] [أو] فصاعدا, [كهومبو] مدى أن يبدي هم [أونديسبوتد] تفوق, بما أنّ هذا مدى تفاخر من العظيمة من العظيمة بين أجبال. بما أنّ الانبثاق طار بعد ال 25,990 [فت.]. [جشنغكنغ] يبلغ, فاجأت أنا كان على نحو ممتع أن يجد المضيفة يأتي على إلى نافذتي, يشير منقّطة بنى صغيرة ضدّ [موونتينسد] متينة ورأي, "هناك [نمش] سوق." أنا كان أذهلت. [نمش] من ال [موونتينير] بهجة, والمنزل من [شربس]. [نمش], القرية أنّ قد أصبح مثل في [موونتينيرينغ] ويسير دوائر طوال العالم--وضع تضاريس تحت نا.
خسر الانبثاق إرتفاع [غرسفولّي] أن يعطي المسافرات منظرة قريبة, والثلوج نظروا [هونتينغلي] جميلة من ال [بورت سد] نافذات. صفّى الضوء شمس دافئة من خلال نكهة على وجهي. أعاد حرارته كان.
ال 23,443 [فت.]. [بوموري] بدا قمة أن يكون متصاعدة في البعد, وأنّ كان عندما أنا بدأت أن يرمق في المعتاد 25,850 [فت.]. [نوبتس] قمة. بعد ذلك فجأة, مثل وحي, [سبوتّد] أنا العملاقة [أمونغست] هم كلّ: الرماديّة, كتلة صخريّة مهيبة مثلّثيّة أنّ كان جبل [إفرست] إلى العالم خارجيّة, [سغرمثا] إلى [نبلس] و [شمولونغما]--"الإلاهة أم من الأرض" إلى ال [تيبتن]. هناك كان نمش الثلج أن يكون رأيت على طول الحافة من القمة [هيغست] في العالم. انبعث أثر البخار كان من ه حجر جيريّ قمة.
بعيدا تحت [أما] عظيمة [دبلم] [ستروك] ي قمة بما أنّ يحاول أن يبلغ للسماء. غير أنّ تلقّى أنا أعين فقط للغامضة, رماديّة و [فوربودينغ] [إفرست] كتلة صخريّة. أنا تذكّرت [ملّوري] كلمات: "كان هناك ما من تعقيد مضاعف للعين. ال [هيغست] من العالم أجبال اضطرّ جعلت غير أنّ إشارة وحيدة [منيفيسنس] أن يكون لورد من كلّ, ضخمة في دون اعتراض ويعزل تفوق.
استمرّ القمة [لهوتس], [شملنغ] و [مكلو] أن يفتنني. أنا [فلت] يثير إلى نخاعي كالمعرفة أنّ طار نحن كان على الأجبال [هيغست] في العالم غرق داخل رأسي. أنا لاحظت أنّ وقع ال [هيملس] كمدى ضيّقة, [بروميننتلي] طوليّة وأنّ السلاسل [هيغست] [هيملن] تحت نا [ب] لم إرتفاعات ضخمة غير أنّ حافات ضيّقة.
نحو الشمال, [أس فر س] العين استطاع رأيت, كان النجد عقيمة تيبتيّ: بحقّ دعا ال [رووف وف ث وورلد]. أنا كان أدهشت أن يلاحظ أنّ إلى ما بعد [إفرست] كتلة صخريّة سلسلة مركزية كان هناك ما من مدى [هيملن]. هو كان الحد--الحدّ متأخّرة. بدا النجد مكشوفة تيبتيّ أن يمزج مع الأفق نحو الشمال.
أنا استطاع لم يساعد إحساس حنون إلى الماضي كالانبثاق يلتفت للرحلة عائد إلى الموطن. أنا أنعم النّظر في الزرقاء [مهبهرت] أجبال أدناه [سوليك] تلال بعض جنوب بعيدة--والواسعة, [تري] خصيبة, أيّ مزج مع السماء [أزور]. بينما الكبريات "ثلوج" كانوا بعد مرئيّة على الميمنة, كان هو رائعة أن يرى ال [هنجنغ-فلّس], [أرتس], [كومس] ونهر جليديّ عظيمة مباشرة تحت النافذات يسرى. هو ذكّرني من رحلة أنا كنت قد جعلت إلى المدينة سويسريّة ألبيّة [غريندلولد], حيث اللسان من النهر جليديّ يلحس تقريبا المدينة. أحيانا, بما أنّ الالطائرة النّفّاثة يسرع جانبا, ال [موونتين-ترنس] مسك الشمس أشعة على سطحهم بلّوريّة, بذلك يبلّغ يعمي برق من يعكس ضوء.
هو ينبغي يتلقّى أثلجت الليل سابقة, منذ التلال مجاورة, أيّ كان عادة إلى ما بعد المنطقة من ثلج دائمة, كان أيضا غطّيت في يتغيّر درجات مع أغطية زغبة من ثلج بتول. واحدة استطاع لم يساعد يكون يقهر بالإنجذاب وجمال دخيلة من هذا عال [سنووبووند] قفر مناطق أنّ نحن كان [أفر-فلينغ].
بدأ لون موسيقى قاريّة أن ينزّ داخل ال يضغط مقصورة وال [ليث] وبشكل جميل [أير-هوستسّ] دكناء أتى نزولا إلى الممشى [غرسفولّي] يناول المسافرات [كهوركيس] منمنم (يحنى [غركها] سكاكين) كتذكارات, مع التهنئة معتادة حلاوى.
أنا استطاع شعرت النقيب يهدأ من الصمام خانق ورأى المفسدات على ال [توب سورفس] من الريح يسرى يرتفع فوق ببطء, في صف يحثّ مجرفة ولمس يسبّب الانبثاق أن يتمهّل ك هو مدينة في كاتمندو [تريبهوفن] مطار.
----------------------------------------------------------------------
حول المؤلفة: [ستيس] [شروفّ] كاتبة & شاعرة يؤسّس في [فريبورغ] الذي أيضا يكتب بانتظام في التاريخ سير أمريكيّة (www.Amchron.com) وأشواط [بلوغ] سويسريّة (www.Blog.ch). هو قد درس علم الحيوانات وعلم نبات في نيبال, الطبّ و [سسل سكينس] في ألمانيا وكتابة مبتكرة في [فريبورغ] و [وريترس] مكتب (مانشستر). هو يصفبنفسي كوسيطة بين غربيّة وثقافات شرقيّة ويرى مستقبله ككاتبة وشاعرة. منحت [ستيس] [شروفّ] كان الألمانيّة أكاديميّة تبادل جائزة.
كتابة خبرة: قد كتب [ستيس] [شروفّ] كتب [توو لنغج] على [نبلي] لغة ل [دس] ([ديوتسكه] [ستيفتثنغ] [ف] ¼ [ر] [إنتويكلونغسدينست]) & [هورلمنّفرلغ]. هو قد كتب ثلاثة سمة مواد في ال [مونيش-بسد] [نلّس] [فرلغ] [س] [نبل] على ال [هيملن] [كينغدوم] [س] [غركهس], مقدّسة أجبال و [نبلس] رموز وعلى هندوسية في نيبال: نشرت أساطير & حقائق (كتاب إيمان هند) وه قصيدة عقليّة [مولوتوفس] كان في [إبد-نتويكلونغسدينست] (فرانكفورت). هو قد كتب كثير مواد في ال يرتفع نيبال, المسيحية علم مدربة, العضو مستقلّ, [فربورجر], [سوتنترا] [بيسوا] ([أوسس] نشر, [هيمل] آسيا, [3جوورنل] [فريبورغ], يعلو عشرة يصنّف قصائد في www.nepalforum.com (أنا حلم, [ألرون], [أونفورجتّبل] جزيرة, رحلة إلى ال [هيملس], أيّ ساحرة في ألمانيا? , قرار مميتة, [سنتا] [ف], [نيرملا], بين ذعر ونشوة, الشاعرة مكسورة, هيملايا: [منسكهن] [أوند] [مثن], [غركها] أم, كاتمندو نيبال, ي نيبال, [قوو] [فديس]?). مواد, [بووك-رفيوس] وقصائد داخل, www.isj.com, www.inso.org. يرى أيضا [وّو.غوغل] & [وّو.هوو] تحت بحث: [ستيس] [شروفّ].
--------------------------------------------------------------------------------------------
[ستيس] عزيزة,
يشارك نحن حالة حبّ عاديّة من [نبلس] الناس ورغبة أن ترك العالم عرفت حول هم قلوب وأرواح. أسّس أنا استعملت أن يقود رحلة شاقة إلى [إفرست] مخيم حقيرة ويعمل مع مجموعة [شربس] يساعد الأولى كوب نظامة في نيبال في 1990. قدّمت أثناء العاصفة مريضة في ذاكرة, أنا كان [أبّلّد] بعالم [برسّ كفرج] من الأجنبيات الذي مات بلا تنويه من ال كثير [شربس] الذي أيضا هلك. أنا رجعت إلى البيت أن يكتب قصتهم. نظرت يريد أن يعطي [إينتيمت] داخل ثقافتهم, أنا هوّل حيواتهم في تخيل--الكتاب أولى أن يتمّ هكذا في ال [أوس]. [ليندا] [لبلنك], مؤلفة من إلى ما بعد [ثسومّيت], www.beyondthesummit-novel.com